IT-verktyg som ökar genomströmningen
När Google Docs används som socialt kommentarsystem för lärare och studenter blir resultatet både ett bättre lärande och en högre genomströmning av studenter. I dag är verktyget obligatoriskt vid medieteknikprogrammet och nu kan det spridas till hela KTH.
Användningen av så kallade sociala annoteringsssystem i undervisningen ger många positiva effekter.
Det menar Björn Hedin, universitetsadjunkt och nyligen utsedd till pedagogisk utvecklare vid Skolan för datavetenskap och kommunikation. Där har Google Docs använts för annotering sedan 2012 och från och med förra året är det rekommenderat vid alla kandidatexamensarbeten i medieteknik.
– När vi inte använde social annotering blev 78 procent klara i tid med sitt examensarbete. Förra året nådde vi upp till 98 procent. Även kvaliteten på arbetena ökade vilket också avspeglades i studenternas betyg, säger Björn Hedin.
Ingen tröskel för att börja
I ett socialt annoteringssystem kan den skrivna texten enkelt kommenteras av både studenter och handledare. Efter att ha undersökt en rad olika system fastnade Björn Hedin för gratisvarianten Google Docs.
– Här finns ingen tröskel för att komma igång, kommentarer är lätta att infoga och läggs överskådligt i marginalen av dokumentet. Vanligtvis är det svårt att introducera nya arbetsmetoder bland lärare, men detta har gått fantastiskt smidigt, säger Björn Hedin.
Varje student tecknar själv ett eget Google Docs-konto och lägger ut sina texter öppna för kurskamrater och handledaren. Studenterna läser och kommenterar först, och handledaren kompletterar sedan med egna kommentarer samtidigt som han även bedömer studenternas kommentarer inför betygssättningen.
En av flera positiva följder är att studenterna verkligen läser varandras arbeten, och då fördjupar sin kunskap, menar Björn Hedin.
Roligare att skriva
– Dessutom avhandlas de flesta enklare frågor om texterna redan i kommentarerna och seminarietiden med en handledare kan istället koncentreras på att avhandla större frågor, säger Björn Hedin.
– Flera av studenterna har sagt att det blivit roligare att skriva när de märker att andra läser och med allvar kommenterar texterna.
När studenterna själva bedömer varandras arbeten funderar de också ett varv extra över hur det egna arbetet lever upp till kriterierna, menar Björn Hedin. Något som visat sig leda till en genomsnittligt bättre kvalitet på examensarbeten.
– Det finns dock en fara i att kommentarerna blir väl snuttifierade, och bara rör detaljer i texten och missar helheten. Det är en av de saker vi angriper i det nya projektet.
Projektet “Sociala annoteringssystem för formativ peer feedback för examensarbeten” leds av Björn Hedin och har under våren utvecklat arbetsmetoden ytterligare. I sommar ska en första rapport finnas färdig med inriktning på kandidatexamen.
– Mitt mål är att alla lärare på KTH kan ta del av detta för att höja kvaliteten på lärandet inom alla kurser där det ingår lämpliga inlämningsuppgifter, säger Björn Hedin.
Bättre bedömningsgrunder
I projekten ingår även att formulera bedömningsgrunderna bättre för examensarbeten. Även detta sker med hjälp av Google Docs där en grupp examinatorer kommenterar och bedömer ett par utvalda examensarbeten.
– Vi har skapat en halvdagsworkshop där examinatorerna träffas och kalibrerar sin bedömning. Det har lett till bättre instruktioner, med konkreta exempel från tidigare arbeten. Målet är att både lärare och studenter ska få en bättre uppfattning om hur arbetena bedöms av examinatorn än vad som kan formuleras med betygskriterier.
Att det skulle vara mer ansträngande att läsa och kommentera på skärm än papper var en farhåga som snabbt kom på skam.
– Vi gjorde en enkät bland studenterna som visade att 85 procent hellre läser på skärm än på papper. Att så många väljer skärmläsning var något förvånande för mig men studenterna tycker att det både är mer bekvämt och effektivt.
Text: Magnus Pahlén Trogen