"It-undervisning saknar pedagogisk grund"

Publicerad 2015-04-24

Gymnasieskolans it-undervisning släpar efter. Lärare saknar pedagogiska verktyg och når bara ut till elever som redan har specialkunskaper inom data. Om inget görs riskerar Sverige att hamna på efterkälken, enligt forskare från KTH.

Programmering och datakunskap har funnits som skolämne sedan mitten av 1970-talet. Men synen på hur och vilken it-kunskap som ska förmedlas behöver uppgraderas, menar pedagogikforskaren Lennart Rolandsson. Bland annat saknar de flesta datalärare en teoretisk grund, ämnesdidaktik, för hur informationsteknik ska läras ut, enligt hans studier.

I en färsk avhandling har han undersökt hur it-lärare ser på sin roll. Det visar sig att majoriteten av dem inte tror att alla elever har förmåga att lära sig programmering, inlärningen förutsätter särskilda talanger menar de.

Datalärarna är även skeptiska till pedagogikens möjlighet att påverka, vilket avspeglas i hur de agerar i klassrummet. Fokus är i regel på praktiska övningar, i de flesta fall används ”trial and error-metoder”. Elever tilldelas en programmeringsuppgift, löser problemet vid datorn, visar resultatet och får ett omdöme av läraren.

– Det är endast elever, oftast pojkar, som redan har det rätta analytiska tänkandet som klarar undervisningen. Det fungerar för ungdomar som förkovrat sig själva på fritiden, de andra lämnas i sticket, säger Lennart Rolandsson.

Frustrerade lärare

Många lärare vittnar om frustrationen över att inte räcka till, berättar han:

– Eleverna kommer till de första datalektionerna glada i hågen, men ger upp efter ett tag. De har inte tillräckliga förkunskaper för att ta till sig undervisningen och lärarna har inte verktygen för att nå ut till dem.

Situationen i klassrummen återspeglar brister i läroplanen – skolans styrdokument betonar praktiska övningar, medan nödvändig grundläggande begreppsförståelse hamnat i skymundan, enligt Lennart Rolandsson.  Även lärarhögskolorna hanterar it-undervisningen på ett ytligt och otidsenligt sätt, menar han.

Lennart Rolandsson vill att politiker och andra beslutsfattare tar ett rejält omtag på frågan om it i skolan. Annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken, menar han.

– Fortfarande ligger stort fokus i skoldebatten på att alla elever ska ha en egen dator och lära sig att behärska olika programvaror. Vi behöver ett modernare synsätt som sätter högre ambitioner på elevernas it-kunskaper.

Många elever exkluderas

Han efterlyser en nationell diskussion som tar ämnesdidaktiken på större allvar. Att lära ut något så avancerat som programmering kräver genomtänkta metoder som blivande datalärare behöver få sig till livs på lärarutbildningen, påpekar han.

– Precis som för alla andra skolämnen behöver man även inom datakunskapen ställa de grundläggande didaktiska frågorna om hur man undervisar, för vem och varför.

Hur påverkas dagens situation benägenheten hos tjejer att plugga datateknik på högre nivåer?
– Jag har inte forskat om det, men det säger sig självt att om traditionen i 30-40 år varit att endast en liten grupp killar klarat undervisningen så är det många som exkluderas. Ämnet har haft en nördstämpel, många tjejer har inte sett hur det skulle kunna vara något för dem.

Undantag finns, vilket lärare vittnar om i ett nationellt nätverk som Lennart Rolandsson leder. Här finns exempel på datalärare som använder rollspel, gör gruppaktiviter och sätter programmering i ett större sammanhang, berättar han. Då öppnas perspektiven och fler elever blir intresserade.

Nätverket har drivits inom ramen för Lennart Rolandssons avhandlingsarbete och går en osäker framtid till mötes.  Han vill gärna ta samarbetet vidare i det han ser som ett nödvändigt förändringsarbete att professionalisera datalärarkåren.

– Det kan vara svårt att driva utvecklingen på den egna skolan. För flera lärare har nätverket gett en unik möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och diskutera pedagogiska frågor.

Text: Christer Gummeson

Till sidans topp