Innovationsfabriken satsar svenskt

– Förhoppningsvis blir det här unika samarbetet mellan akademi och näringsliv ett stort steg för innovationssystemet i Europa. Vi bygger upp en organisation som ska bestå en lång tid framöver, säger Ramon Wyss, vicerektor för internationella projekt på KTH.

En imponerande budget på totalt över 6 miljarder kronor och målet att skapa 60 nya företag och 100 nya produkter inom energiområdet till 2014 gör InnoEnergy till världens största innovationsfabrik. InnoEnergy är en satsning inom det nya Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och består av sex kunskapscentra (noder) runt om i Europa.

– Det här är en stor dag, det är nästan så att innovationskraften känns i luften, sade Ola Alterå, statssekreterare vid Näringsdepartementet.

Det svenska kunskapscentret med KTH som koordinator har tillsammans med ABB, Vattenfall och Uppsala universitet, fått uppdraget att driva den europeiska utvecklingen av smarta elnät och energilagring. Ett kvitto på Sveriges ledande roll i omställningen till ett hållbart energisystem tycker Ola Alterå. Men satsningen handlar också om att tillsammans öka Europas konkurrenskraft, menar han.

– Världsekonomin växer kraftigt samtidigt som vi måste använda jordens resurser mer effektivt. För att klara detta behöver vi korta kedjan från grundforskning till innovationer och produkter som gör avtryck i samhället, säger Ola Alterå.

Det sker stora satsningar inom området smarta elnät, inte minst i USA. Elnäten behöver utvecklas, bli mer flexibla och intelligenta, bland annat för att klara en ökad andel el producerad från förnybara energikällor och en övergång till elfordon.

Både ABB och Vattenfall har varit med och drivit fram viktiga innovationer inom området elöverföring, och för dem är forskningssamarbete med KTH inget nytt.

Torbjörn Wahlborg, Nordenchef på Vattenfall, hoppas att deltagandet i InnoEnergy ska sporra till innovation och nytänkande bland studenter och forskare men även bland koncernens företag.

– Elanvändningen inom EU ökar och det finns dessutom behov av att ersätta produktionskapacitet som fasas ut. Elens roll i samhället kommer att bli allt viktigare och det ställer allt större krav på våra elnät, säger han.

Sten Jakobsson, vd för ABB Sverige, instämmer.

– Elen har många fördelar, som att den kan transporteras långa sträckor med små förluster. Men det är nödvändigt med kompletteringar i dagens elnät. Smarta elnät och energilagring är nyckelfrågor för ett hållbart energisystem, säger han.

Tanken är att InnoEnergy ska bidra till Europas framtida välstånd genom att skapa många nya jobb, spetsutbildningar inom hållbar energi och nya högteknologiska produkter. De övriga fem ländernas verksamhet omfattar ytterligare 11 företag, 10 forskningsinstitut och 11 universitet.

Om några år hoppas KTH och Uppsala universitet ha en forskarskola med cirka 80 doktorander som utvecklar nya idéer inom området smarta elnät och energilagring.

Ramon Wyss har lett arbetet med ansökan till EIT i två år och är naturligtvis mycket nöjd med utfallet. Han är interimchef för den svenska noden, de söker nu efter en vd.

Verksamheten inom InnoEnergy kommer att bedrivas på affärsmässiga grunder och noderna blir separata bolag. Den svenska noden bygger upp sin verksamhet i lokaler på KTH:s Bibliotek på KTH Campus. Utöver de fyra huvudparterna KTH, Uppsala universitet, ABB och Vattenfall, deltar ett växande antal associerade partner och nätverkspartner.

Annika Lindgren har som koordinator för svenska InnoEnergy i uppgift att få alla bitar på plats.

– Vi arbetar nu med att ta fram en affärsplan, vilket är viktigt för att få ett bra samarbete i de olika projekt som ska definieras de kommande månaderna, säger hon.