Sylvia Schwaag Serger

”Imponerande Kina-satsning av KTH”

Publicerad 2010-03-26

KTH gör en imponerande och föredömlig satsning i Kina. Och det bästa är KTH:s fysiska närvaro i landet, annars förstår man inte villkoren i Kinas snabbt växande ekonomi. Det menar Sylvia Schwaag Serger, Europas kanske främsta expert på kinesisk forsknings- och innovationspolitik.

– Jag har själv besökt KTH:s forskningscentrum i Zhejiang och kan konstatera att KTH:s satsningar i Kina är ambitiösa och strategiskt bra upplagda. Att från svensk sida satsa mer på kinesiska samarbeten genom att vara närvarande där är oerhört viktigt ur flera perspektiv, säger Sylvia Schwaag Serger, som är chef på Vinnovas internationella avdelning.

Sylvia Schwaag Serger räknas som en av Europas främsta experter inom sitt område. Tidigare har hon varit vetenskapligt råd vid Institutet för tillväxtpolitiska studier i Peking och haft flera uppdrag som Kina-expert åt OECD och EU-kommissionen. Senast medverkade hon i OECD:s första utvärdering av Kinas innovationssystem.

Hennes mantra senaste åren har varit att Sverige i allt högre grad måste koppla upp sig till framgångsrika kunskaps- och innovationsmiljöer och till viktiga marknader utanför landet. Därför ser hon mycket positivt på KTH:s ökande närvaro i Kina. Den skapar en viktig länk till framtidens användare av ny teknik som till stor kommer att vara just kineser, menar hon.

– Vad som annars kan gå fel är att vi i Sverige och Europa tror att vi enkelt kan ta fram innovationer här hemma. Men då glömmer man kanske att kinesiska behov och krav ser annorlunda ut. Så fysisk närvaro är viktig inte bara för forskningen utan för att förstå Kinas marknad för produktion av varor och tjänster, säger hon.

KTH viktig brygga

Vid sidan av att Kina är en av de viktigaste framtida marknaderna för tekniska innovationer pekar Sylvia Schwaag Serger ut landets vetenskapliga styrka och humankapital (studenter och forskare) som två viktiga aspekter. Problemet är dock att både för få svenska studenter och forskare vill vistas i Kina under en längre tid och att kinesiska forskare å sin sida inte har möjligheter eller bra villkor för att verka i Sverige

– Men här tror jag att KTH:s centra i Kina kan vara en viktig brygga. Det blir en naturlig övergång för att öka närvaron länderna emellan.

En annan avgörande del i sammanhanget är alumniverksamheten, menar hon. KTH har de senaste åren haft flera träffar för KTH:s kinesiska ex-studenter på plats i Kina.

– Det är jätteviktigt. Se bara på framgångarna för Silicon Valley. Där har universitetens kinesiska och indiska alumner spelat en avgörande roll. Kontakter som skapas genom alumni är otroligt viktiga komponenter för att skapa ett ömsesidigt humankapital, där forskare över landsgränserna samarbetar och har utbyte av varandra.

Stor marknad återstår

När Sylvia Schwaag Serger studerat publikationer från svensk-kinesiska forskningssamarbeten har hon upptäckt att KTH ligger långt framme jämfört med andra svenska universitet.

– Jämfört med andra länder ligger Sverige som helhet bra till när det gäller sampublikationer med kinesiska forskare, Och många av de svenska sampublikationerna kommer från KTH, så även här har KTH:s medverkan satt tydliga spår.

Sylvia Schwaag Serger tror visserligen att KTH har ett gott rykte på flera håll i Kina, men att det ändå återstår en stor marknad att slå sig in på.

– De kineser som känner till KTH har en positiv uppfattning av KTH som ett universitet med gott anseende. Men i den stora bilden är det alldeles för få i Kina som känner till något svenskt universitet över huvudtaget. De flesta kineser säger: ”Om jag inte kommer in på ett kinesiskt universitet, kan jag tänka mig att åka till USA eller Storbritannien”. Så här finns det en hel del för svenska lärosäten att jobba med.

Text: Christer Gummeson

KTH drog i gång sin satsning i Kina efter att en delegation från KTH besökte landet år 2003. I dag har KTH bland annat etablerat sju gemensamma forskningscentrum och tre svensk-kinesiska kontor vid kinesiska universitet. År 2005 startades ett stipendieprogram som årligen gett 70 studenter och forskare från Kina möjligheten att verka på KTH.

KTH har även studentutbytesavtal med åtta universitet i landet och har arrangerat ett flertal alumnimöten på plats. Utöver detta pågår en rad andra aktiviteter och samarbeten mellan enskilda forskare. Ämnesområdena är främst energi och miljö, material och informations- och kommunikationsteknik.

Taggad som: ,
Till sidans topp