Till innehåll på sidan
Inom svensk ingenjörstradition är etikområdet underordnat strävan efter ständig tillväxt och teknisk innovation, säger filosofiforskaren Jessica Nihlén Fahlquist. (Foto: Christer Gummeson)
Inom svensk ingenjörstradition är etikområdet underordnat strävan efter ständig tillväxt och teknisk innovation, säger filosofiforskaren Jessica Nihlén Fahlquist. (Foto: Christer Gummeson)

Hon tränar studenterna att tänka etiskt

Publicerad 2014-01-15

Framtidens ingenjörer behöver tänka mer etiskt och ta individuellt ansvar för konsekvenserna av produkter som de utvecklar. Det menar de ansvariga för etikundervisningen på KTH:s Elektroteknik.

Vid EE-skolan uppmanas de blivande ingenjörerna att tänka etiskt. Med hjälp av Jessica Nihlén Fahlquist, som forskar inom teknik och etik, får studenterna vägledning att tänka mer ansvarsfullt på sin yrkesroll.

I dag är det vanligt att tala om företagens etiska ansvarstagande. Jessica Nihlén Fahlquist vill gå ett steg längre och betonar den enskilda ingenjörens ansvar. Att det ska finnas etik på samtliga svenska ingenjörsutbildningar är redan ett krav, men det har inte implementerats fullt ut överallt, menar hon.

Varken kränka människovärdet, förstöra naturen eller utveckla produkter som är skadliga.

– Ingenjören är inte någon som sitter vid sidan av samhället och pysslar med teknik, utan en viktig del av samhällsbygget. Det är dags att uppdatera arbetsbeskrivningen för ingenjörer, och ge dem rätt att etiskt ifrågasätta den egna produktutvecklingen, säger Jessica Nihlén Fahlquist, som delar sin tid mellan KTH och en anställning på Delft University of Technology i Holland.

Hon ser Holland som ett föregångsland inom kombinationen teknik och etik. Där finns etikundervisningen på plats i samtliga ingenjörsutbildningar.

– Ingenjörsrollen handlar om att vara kreativ, lösa problem och att kunna ta hänsyn till olika aspekter under utvecklingen. Tränar vi ingenjörer i att även tänka etiskt så leder det till bättre produkter.

EE-skolan tidigt framme

EE-skolans civilingenjörsutbildning i elektroteknik är en av de utbildningar som inkluderar ämnet etik. Redan för tre år sedan inledde Jessica Nihlén Fahlquist och kollegan Hélène Hermansson ett samarbete med EE-skolan.

Tillsammans har de utvecklat en ”trestegsraket” i etik som inleds i årskurs ett med en obligatorisk etikföreläsning. Andra året följs den upp med ett rollspel på ett aktuellt ämne. Till sist gör studenterna en skriven etisk reflektion som en del av kandidatexjobbsprojektet.

– Vi har lyckats bygga in etikämnet på ett bra sätt i utbildningen. Att ha två personer som är ansvariga för uppbyggnad och utformningen av undervisningen ger en konsekvens i utbildningen, säger Anita Kullen, som ansvarar för kandidatexjobbskursen på EE-skolan.

Anita Kullen
Anita Kullen

Inför vårens kursomgång har etikdelarna stärkts ytterligare.

– Den största utmaningen för studenterna har varit den etiska reflektion de ska skriva i sin rapport om kandidatexjobbet. När det gäller projekt som rör solceller eller vindkraft är det lätt att hitta en etisk dimension, men inom andra ämnen kan det vara svårare, säger Anita Kullen.

Därför införs ett reflektionsseminarium där handledarna diskuterar de enskilda projektens etiska frågeställningar med sina studenter.

– Vår förhoppning är att bidra långsiktigt till ett samhälle där vi varken kränker människovärdet, förstör naturen, eller utvecklar produkter som är skadliga för konsumenten.

Protester mot betygsättning

Studenterna betygssätts inte bara för sina projekt, utan även i ämnet etik, vilket har skapat en del protester. Flera av studenterna har upplevt etikbetygen för låga. Men ämnet är nytt och studenterna ovana att skriva kritiska reflektioner kring ett tema som ligger utanför ämnet elektroteknik, enligt Anita Kullen.

Vi vill utbilda hela människan.

– Nu har vi gjort det möjligt att komplettera upp etikbetygen, på samma sätt som studenterna kan komplettera upp sitt betyg i delmomentet populärvetenskapligt skrivande. Vi ger dessutom studenterna mer tid till att öva.

Målet är att etiken ska genomsyra utbildningen och väcka studenternas engagemang.

– Vi vill utbilda hela människan. Att bara ge studenterna en teknisk spetsutbildning räcker inte, de måste kunna axla det ansvar de får i framtiden. De flesta av dagens elektroteknikstudenter kommer att ha mycket inflytelserika positioner i framtiden, säger Anita Kullen.

Etik underordnas tillväxt

I Sverige är etikområdet kraftigt underordnat en strävan efter ständig tillväxt och teknisk innovation, enligt Jessica Nihlén Fahlquist. Hon tar ett exempel från förra årets förberedelser av studenternas rollspel. Ämnet var gps-övervakning av barn, vilket debatterades flitigt i media vid den tidpunkten. 

Jessica Nihlén Fahlquist.
Jessica Nihlén Fahlquist.

– När jag kontaktade en av leverantörerna av gps-utrustningen för en diskussion, så var deras svar att de först ville lansera produkten. Först när den fanns på marknaden ville de diskutera de etiska aspekterna, som ju var betydande redan innan lansering, säger hon.

Hon nämner fler aktuella exempel där ett tidigt etiskt ifrågasättande skulle göra nytta. Till exempel fordonsindustrins utveckling av självkörande bilar, eller robotar som utvecklas för användning inom vård och omsorg.

Att väcka etiska frågor får inte förväxlas med teknikfientlighet, betonar hon. 

– Tvärtom, det är varken bra eller realistiskt att tro att vi ska stoppa utvecklingen. Istället ska vi hitta sätt att hantera dessa frågeställningar, både under utvecklingen och i de dagliga verksamheterna.

Även Anita Kullen efterlyser ett större vardagligt ansvarstagande.

– Om alla drar sig tillbaka och bara bry sig bara om sin egen karriär och sitt privatliv, kommer vår demokrati inte att fungera i längden. Demokratin bygger på engagerade medborgare. Vi behöver ingenjörer som tar ansvar för konsekvenserna av produkterna de utvecklar.

Text: Magnus Pahlén Trogen