Högt pris för lärarnas frihet

Publicerad 2009-01-07

Arbetsbelastningen är hög, arbetsuppgifterna många och splittrade. Arbetet präglas av ryckighet och prioriteringarna görs i panikordning. Så beskrivs universitetslärarnas vardag i Högskoleverkets rapport ”Frihetens pris – ett gränslöst arbete”.

De flesta universitetslärare värdesätter sin frihet högt. Men när det ekonomiska utrymmet är trångt visar sig frihetens baksida, konstaterar Eva Åström som har lett utredningsarbetet.

– Det är ju inte självklart när en lärares arbete är tillräckligt väl utfört. För den enskilde läraren blir det svårt att sätta gränser – det går alltid att göra lite till, säger hon.

”Frihetens pris” är ingen utvärdering, utan en tematisk studie vars syfte är att beskriva, förklara och problematisera för att verka kvalitetsdrivande. Rapporten bygger på en tidsstudie och 22 fokusgruppintervjuer på elva institutioner vid sex olika lärosäten.

Under tidsstudieveckan var lärarnas genomsnittliga arbetstid 52-53 timmar, alltså nästan motsvarande en sjudagarsvecka. Institutionerna var sinsemellan mycket olika vad gäller storlek, organisation och ämnesinriktning. Trots det var bilden av lärarnas arbetssituation förvånansvärt samstämmig.

Lärarna slits mellan sina olika arbetsuppgifter: undervisning, forskning, kompetensutveckling, kursadministration och kravet på att vara ständigt tillgänglig. Pressade av ständig tidsbrist tenderar de att prioritera arbetsuppgifterna efter vad som är mest akut, i ”panikordning”.

Rapporten pekar, liksom tidigare utredningar, på att de ekonomiska förutsättningarna för den högre utbildningen behöver förbättras. Men bristande ekonomiska resurser är inte hela förklaringen till problemen, hävdar utredarna.

– Det handlar också om strategisk planering och inställningen till vad det innebär att vara universitetslärare. En solist eller en del i ett arbetslag med ett bestämt undervisningsuppdrag och begränsade resurser?

Utredarnas slutsats är att det på de flesta institutioner behövs mer av strategisk planering och styrning. När resurserna är begränsade måste prioriteringarna göras gemensamt och sättas i relation till långsiktiga mål.

Studien efterlyser också en professionalisering av ledarskapet och bättre förutsättningar för det administrativa arbetet. Administrativa uppgifter upptar allt mer av lärarnas och ledarnas arbetstid – samtidigt som den administrativa infrastrukturen på flera håll beskrivs inte bara som ineffektiv utan som rent kontraproduktiv.

Rapporten har följts upp med en ”handlings- och framtidsinriktad samtalsarena” som hölls 29 oktober. KTH hör inte till de lärosäten som studerats i utredningen, men stod som värd för konferensen.


Text: Ursula Stigzelius

Ladda ned HSV:s rapport