Högt betyg för KTH:s miljöarbete

Publicerad 2018-05-07

Ett systematiskt arbete, utmärkt gott engagemang och många goda exempel som förtjänar att exponeras tydligare. KTH fick goda vitsord vid den externa miljörevision som nyligen genomförts.

Under april har en extern miljörevision av KTH:s miljöledningsarbete genomförts. En omfattande granskning som resulterade i att KTH, efter några mindre korrigeringar, kommer att omcertifieras enligt den nya ISO-standarden.

– Utfallet var fantastiskt bra. Vår styrka är att vi arbetar långsiktigt och systematiskt utifrån hållbarhetspolicyn och våra hållbarhetsmål, något som revisionen också verifierade, kommenterar Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

Det goda utfallet är resultatet av ett väldigt bra arbete från alla dem som arbetar med miljö och hållbar utveckling, både centralt på Sustainability Office och lokalt på skolorna påpekar Göran Finnveden.

Engagemanget för miljö och hållbarhet är också något som revisorerna tar fasta på. I rapporten skriver de att ”Ledning och medarbetare visar ett utmärkt gott engagemang på samtliga besökta platser.”

Den nya internationella standarden, ISO 14001:2015 innehåller nya krav på utveckling inom flera områden, bland annat just ”ledarskap och engagemang”. Omcertifieringen innebär därför också en uppgradering av miljöledningsarbetet och årets granskning var betydligt mer omfattande än den senaste externa revisionen.

”Jobbat stenhårt”

I år var de externa revisorerna på KTH i fem arbetsdagar att jämföra med två dagar 2017 berättar KTH:s hållbarhetschef Kristina von Oelreich.

– Vi har själva jobbat stenhårt inför den här externa revisionen för att kunna visa revisorerna hur vi arbetar utifrån de nya kraven i standarden. Bland annat genom ett bra samarbete med miljöombuden och en intern revision som vi gjorde i höstas för att bedöma hur vi låg till mot de nya kraven.

Fler medarbetare på skolorna och förvaltningen var också engagerade i årets externa revision. De två revisorerna besökte samtliga skolor på olika campusområden och träffade såväl ledning och förvaltning som infrastrukturansvariga, forskare, prefekter, programansvariga och kursansvariga lärare.

Med fokus på forskning, utbildning och upphandling hade årets externa revision en något annorlunda inriktning. Vid tidigare revisioner har det handlat mycket mer om att granska direkt miljöpåverkan påpekar Kristina von Oelreich.

– Nu valde revisorerna särskilt ut kärnverksamhetens processer, hur vi integrerar hållbar utveckling i forskning och utbildning och KTH:s indirekta miljöpåverkan. Det var många intressanta diskussioner med fakultetsrådets dekanus och prodekanus.

Förslag till förbättring

Av revisorernas förbättringsförslag framgår att de uppfattar KTH:s utåtriktade redovisning av sitt hållbarhetsarbete som väl blygsam. En tydligare exponering skulle ge en rättvisare spegling av KTH:s indirekta miljöpåverkan samt kunna tjäna som inspiration och motvikt till klimatångest hos kommande studenter, menar revisorerna.

– Ja, de blev positivt överraskade över alla exempel på goda resultat och öppningar för miljö- och hållbarhetsförbättringar som skolorna och förvaltningen kunde redovisa, konstaterar Kristina von Oelreich.

Utöver det goda engagemanget och de många goda exemplen nämner revisorerna flera andra positiva iakttagelser, exempelvis ”god ordning och reda på administration och i lokaliteter”, ”fortlöpande förbättringar” och ”väl identifierade” omvärldsfaktorer, intressentkrav och nyckelfaktorer.

De brister som revisorerna noterat är graderade som ”mindre allvarliga” avvikelser men måste ändå åtgärdas innan certifieringen kan bli helt klar. Bristerna är två, den ena gäller transportdokument om farligt avfall som inte signerats och dokumenterats, den andra att det åtminstone på en skola saknades säkerhetsdatablad om agerande vid nödlägen.

Utsläpp från tjänsteresor

Revisionsrapporten listar också sammanlagt 14 förbättringsförslag, varav flera handlar om att säkerställa eller vidareutveckla rutiner och verksamhetsprocesser och att integrera hållbar utveckling i styrande dokument.

Förbättringsförslagen kommer KTH Sustainability Office att arbeta vidare med i samverkan med KTH:s ledning, fakultetsrådet, skolorna och förvaltningen förklarar Kristina von Oelreich.

Men certifieringen betyder inte att KTH uppnått alla sina hållbarhetsmål påpekar Göran Finnveden.

– Nej, det vi blir certifierade för är ju vårt arbetssätt och våra processer, att vi har sådana som är tillräckliga för att närma oss hållbarhetsmålen. Nu ska vi använda oss av det för att nå målen. Vi behöver till exempel fortsätta förstärka inslaget av miljö och hållbarhet i vissa ämnen och minska utsläppen från våra tjänsteresor.

Text: Ursula Stigzelius

Läs mer om miljörevisionen här

Till sidans topp