Till innehåll på sidan
Högmotiverade slitvargar på KTH
Många KTH:are har en pressad arbetssituation med återkommande arbetstoppar. (Illustration: Ida Björs)

Högmotiverade slitvargar på KTH

”Många upplever att de sällan hinner återhämta sig”

Publicerad 2010-08-17

KTH:s anställda är högmotiverade och starkt engagerade i sitt arbete. Samtidigt arbetar många i ett högt tempo och har ofta eller mycket ofta stora arbetstoppar. Det visar resultatet av den första KTH-gemensamma undersökningen om arbetsmiljö och hälsa.

Medarbetarundersökningen, som genomfördes i december 2009, är den första undersökningen i sitt slag där alla anställda på KTH har fått svara på samma frågor. Sammanställningen visar på en påfallande samstämmighet över hela KTH.

De allra flesta känner ett stort engagemang för sitt arbete. Samtidigt beskriver många en pressad arbetssituation med ofta återkommande arbetstoppar och högt tempo.

– Vi har ganska mycket att arbeta med när det gäller arbetsbelastningen. Att många upplever att de sällan hinner återhämta sig ordentligt mellan arbetstopparna är naturligtvis inte alls bra, säger personalkonsult Anna Vogt som har lett arbetet med undersökningen.

Undersökningsresultatet redovisas bland annat med hjälp av index från 0 till 100 för åtta frågeområden: mål, handlingsutrymme, arbetskrav, motivation, ledarskap, internt varumärke, nöjd medarbetare och hälsa/välbefinnande.

Höga indexvärden är positiva. KTH ligger för alla frågeområden utom två på indexvärden kring 60. De två som avviker är frågeområdet motivation som sticker iväg till indexvärdet 77 och arbetskrav som dyker till värdet 41.

– Den höga motivationen gäller alla yrkesgrupper. Det är alltså inte bara undervisande och forskande personal som uttrycker att de är starkt engagerade i sitt arbete, påpekar Anna Vogt.

Ovanlig situation på KTH

På KTH finns en ovanlig koppling mellan arbetskrav/belastning och motivation. När liknande medarbetarundersökningar gjorts på andra företag finns det oftast ett positivt samband mellan höga indexvärden för arbetskrav och motivation.

Att ha lagom mycket att göra på jobbet och ett rimligt arbetstempo, sådant som ger höga indexvärden för arbetskrav, avspeglar sig alltså vanligen i högre indexvärden även för motivation. På KTH finns i stället ett negativt samband, som innebär att personer som är högt motiverade (högt indexvärde) även upplever höga arbetskrav (lågt indexvärde).

– Så brukar det inte se ut i andra organisationer. Men det här är förmodligen till viss del en kulturfråga och vi har ju exempelvis inte haft något annat universitet att jämföra oss med, säger Anna Vogt.

Att hantera arbetsbelastningen på ett bättre sätt är alltså den mest iögonfallande uppgiften för att göra KTH till en bättre arbetsplats. Men inte heller indexvärdena för övriga frågeområden framstår som mer än godkända vid en jämförelse med andra undersökta organisationer.

– Enligt den konsultfirma som gjort undersökningen är det inte ovanligt med index uppåt 80 på flera områden. Här finns alltså goda möjligheter till utveckling, säger Anna Vogt.

Skillnader längre ned i organisationen

Trots att KTH:s skolor har ganska olika förutsättningar är det inga stora skillnader mellan de olika skolorna, de följer alla det övergripande mönstret. Men undersökningens 157 delrapporter speglar också förhållandena längre ner i organisationen och där hittar man större variationer. Det är också där som arbetet måste ske menar Anna Vogt.

– För att diskussionen ska handla om rätt saker bör den starta nerifrån – vad kan vi göra här på vår enhet, i vår grupp, vad vill vi satsa på? Behoven ser olika ut på olika enheter och alla måste vara med och bidra på sin egen nivå.

En av insatserna från centralt håll blir en satsning på att utveckla ledarskapet genom livs- och karriärplanering för chefer. Men i huvudsak vilar alltså ansvaret på skolorna.

Medarbetarundersökningen ingår i det större projektet ”Personalekonomiskt uppföljningsinstrument” som syftar till att förbättra arbetsmiljön i ett brett perspektiv.

– Det handlar ju i slutänden om att med en bra personalpolitik få en effektivare organisation och komma närmare organisationens mål.


Text: Ursula Stigzelius