Till innehåll på sidan

Här förmedlas glädjen med matematiken

Publicerad 2012-10-04

Årets mattecirkel för gymnasister har dragit igång. I år lockas cirka 150 stycken av tjusningen med rigorös, abstrakt matematik.
– Detta är ett tillfälle för våra elever att få en försmak av vad högskolestudier innebär och ett bra tillfälle för oss lärare att få bättre kontakt med KTH, säger Johan Wild, gymnasielärare från Strängnäs.

– Nu är det dags att börja, så varmt välkomna alla, säger Katharina Heinrich till de 150 deltagarna som spritt ut sig i bänkraderna i sal E1. Sorlet tystnar och flera av dem kikar storögt upp på takmålningarna i föreläsningssalen.

Hon tar upp en vit krita och under timmen som följer fyller hon de svarta tavlorna med formler, figurer och matematiska definitioner.

– Vi matematiker är ganska så lata, och därför gillar vi att använda förkortningar till det mesta. Men säg till om jag använder något uttryck ni inte förstår.

Timmen går fort även om ämnet bitvis är rätt abstrakt. Ibland blir tystnaden väl kompakt i salen och Katharina Heinrich tipsar:

– Om ni tycker att detta verkar lite konstigt så ta några minuter lite senare och tänk igenom det igen.

Cirkeln öppen för alla

Det är trettonde året i rad som institutionen för matematik – med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse – lockar framförallt gymnasieelever att ”uppleva tjusningen med rigorös, abstrakt matematik”.

– Vi vill framförallt förmedla glädjen med matematik. Och vi är medvetna om att alla kanske inte förstår allt som föreläsningarna handlar om. Trots det är det ingen spetsutbildning utan cirkeln är öppen för alla, säger hon.

Före varje föreläsning bjuds det på fika och några som tar för sig av de doftande kanelbullarna är Linnea Henriksson och Gabriella Svensson. De går tredje året på det naturvetenskapliga programmet vid Europaskolan i Strängnäs.

– Cirkeln är ett sätt att få en djupare förståelse för matematik på ett sätt som vi inte hinner med i skolan, säger hon.

Mattecirkeln ingår som valbar kurs i vid Europaskolan och betygsätts som annan undervisning, berättar Johan Wild, lärare i matematik och fysik. Bara från Europaskolan deltar cirka 20 elever.

– Vår undervisning liknar redan denna och det mesta som ingår i kursen har vi redan gått igenom. Detta är ett tillfälle för våra elever att få en försmak av vad högskolestudier innebär och ett bra tillfälle för oss lärare att få bättre kontakt med KTH, säger Johan Wild.

Lockar även lärare

Att cirkeln även ger lärarna en bättre kontakt med KTH är viktigt, menar professor Dan Laksov, som drog igång kursen redan 1999.

– Visst har kursen blivit populär och det är mycket tack vare gymnasielärarna som ser värdet i den. Flera återkommer år efter år med nya klasser, säger han.

Cirkeln lockar därför inte bara elever från gymnasiet, här finns också en och annan lärare som vill förnya sina kunskaper.  Och så Jesper Flodmark från Näsbyparkskolan i Täby.

– Jag är egentligen för ung för kursen eftersom jag bara går i nian. Men jag tycker matten i skolan är för enkel och vill ha fler utmaningar, säger han.

Doktoranderna Katharina Heinrich och Dan Petersen turas om att hålla föreläsningarna och till varje kaptitel i kompendiet finns övningar som ska göras, gärna under de räknestugor som arrangeras mellan föreläsningstillfällena. De problemlösande räknestugorna är ett nytt tillägg för året och gör att cirkeln kan räknas som en gymnasiekurs som ger upp till 100 poäng.

– Matematik är tyvärr ett ämne som du kan säga att du är stolt över att inte kunna. Vi vill visa hur roligt det är med matematik. Och att det inte har så mycket med räkning att göra utan handlar om bevisföring och att dra logiska slutsatser, säger Katharina Heinrich.

Mattias Ahlgren går samhällsvetenskapsprogrammet på Engelska skolan och ser fram mot sina högskolestudier i matte och filosofi.

– Kursen verkar kunna fungera som ett mellansteg mellan gymnasiet och högskolan. Här får man också en inblick i hur det är att plugga på högskolan, säger han.

Chans att andas universitetsluften

Att årets kurs kan fungera förberedande till studierna vid KTH, bekräftar Katharina Heinrich. Men det är inte huvudmålet med kursen, tidigare år har den skilt sig helt från grundkurserna.

– Visst kan det betyda något extra att få komma hit till campus och lyssna till en föreläsning på riktigt. Att få andas universitetsluften och få känna sig lite äldre, säger Katharina Heinrich.

En kort paus följer efter den första föreläsningen av de totalt sju innan Lasse Svenssons gästföreläsning tar vid. Vid varje föreläsning deltar en gäst som berättar fritt om sitt arbete som forskare vid KTH. Gabriella Svensson från Europaskolan sitter kvar i bänkraden medan andra passar på att sträcka på benen.

– Det var inte svårt alls faktiskt. Det mesta hade vi redan gått igenom på matten i skolan. Nu ser jag fram emot nästa föreläsning, säger hon.

Efter föreläsningens slut stöter vi även på Jesper Flodmark igen och undrar hur det gick.

– Det var rätt lätt. Men så gick jag ju kursen ifjol också, säger han.

Text: Magnus Pahlén Trogen        

Läs mer om mattecirkeln