Han banar väg för en grönare framtid

VÄGEN TILL KTH

Publicerad 2018-09-06

Man skulle kunna säga att han påverkar Kinas omställning till ett mer hållbart samhälle, Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling på KTH som blev miljöintresserad av en slump.

VÄGEN TILL KTH

  • Varför föll valet på KTH och hur har vägen hit sett ut?
  • Campi publicerar en serie artiklar där medarbetare – forskare, lärare och teknisk-administrativ personal – med olika bakgrund och inriktning berättar om sin väg till KTH.

Göran Finnveden har precis kommit tillbaka till kontoret på plan 6 efter att ha intervjuats i TV4:s morgonprogram. Klockan är 10 på förmiddagen och vid kaffemaskinen fyller han på dagens fjärde kopp kaffe ”Jodå, det kommer bli några till idag”.

Bara en timme tidigare har han stått i bländande kameralampor och inför programledare och svenska folket visat upp konkreta exempel på ”klimatsmart teknik” som kan tänkas fasa ut fossila material och bränslen. I studion han med sig biokol från trädgårdsavfall, värdens starkaste biobaserade material – tråd gjord av träfibrer och plast gjord av västkustens brunalger.

– Jag hade inte så mycket tid på mig att hitta exempel utan skickade ut en fråga brett bland forskarna på KTH. Jag hann få tre svar där det också fanns något att visa upp, skrattar Göran Finnveden.

Utanför fönstren på KTH:s byggnad på Brinellvägen håller en anmärkningsvärd värme ett stadigt grepp om augusti. Det är en sommar som kommer att gå till historien som den varmaste i mannaminne, där många befarar att det är början på en framtid med torra somrar och ett rubbat klimat.

Praktiska lösningar

– Klimatförändringarna ökar ju sannolikheten för extremväderhändelser, men jag vet inte om det här var det i ett längre perspektiv. Men visst kommer det fortsätta bli varmare.

Han verkar lugn. Men Göran Finnveden säger också att det är bråttom att få fram långsiktiga lösningar. Som professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling vet han emellertid att forskningen sällan omsätts i praktiska lösningar speciellt snabbt.

– Visst är det frustrerande att det går långsamt, men det är så det är. Det finns en övertro på att det är just nya tekniska lösningar som är svaret på alla problem. Det handlar också om att fasa ut det som är dåligt, och det tar tid. Stålindustrin bygger till exempel inte fabriker varje år.

Göran Finnveden menar att nya investeringar alltid måste ligga i linje med våra långsiktiga mål. Och att det måste kosta att förstöra, att de som exempelvis släpper ut farliga ämnen måste betala de skador man orsakar.  

Trots att han idag är en av våra mesta "miljökändisar", och regelbundet frekventerar listor över Sveriges miljömäktigaste, är det en slump att hans yrkesliv skulle kretsa kring just miljö och hållbarhet.

Satsade på säkert kort

Som ung grabb i Kärrtorp var han varken natur- eller miljöintresserad. Däremot hade han ”en hysterisk stor samling med småbilar” och en vag dröm om att bli racerförare. Han hängde med polarna och undrade, som de flesta andra, vad han skulle bli, på riktigt, när han blev stor.

– Nej, det var inte så jag alltid tänkt att jag ska jobba med miljöfrågor. Och i skolan var jag verkligen ingen 5.0-person, jag fick kämpa för mina 4.6, ler han.

Göran Finnveden lutar sig bakåt och letar i minnet efter ledtrådar som lett honom in på hans gröna bana, men kammar noll. Möjligen var det under kärnkraftomröstningen 1980 som han för första gången började fundera över ämnet.

– Kärnkraftsomröstningen var det första valet jag fick rösta i, och det handlade ju om vilket samhälle vi vill ha.

Göran Finnveden satsade på ett säkert kort. Som civilingenjör är jobbmöjligheterna många: att kunna forska, jobba på en myndighet eller i näringslivet. Han läste kemiteknik på KTH, inriktningen var oklar. Men slumpen är en mäktig vägväljare, för efter examensarbetet på ett miljöforskningsinstitut blir det desto lättare att följa hans gröna fotavtryck.

Inom försvaret

På IVL Svenska miljöinstitutet blev han kvar i tio år och arbetade med kemikalie- och avfallsfrågor, men framför allt livscykelanalyser, vilket han senare även skulle doktorera i.

– Det var ett område som började utveckas på 1990-talet. Från början fanns ju inga metoder. Idag är det ett etablerat vetenskapsområde, så det har varit en fantastisk spännande resa att ha varit med om.

Även försvaret behöver miljöexpertis och under några år arbetade han bland annat med att utveckla miljöaspekter i upphandlingar – försvaret köper vapen, mat och kläder. Klimatförändringarna började även nå fram till försvarets strateger och miljöfrågor växte till en del av de omvärldscenarier man bör ta hänsyn till vid försvarsplaneringen:

– Klimatförändringarna kommer ju i framtiden att leda till geopolitiska ansträngningar och resursfrågor.

Delar av hans forskningsgrupp på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) flyttade så småningom till KTH. Och där har Göran Finnveden blivit kvar. 2007 blev han professor och 2011 vicerektor för hållbar utveckling. 

Positionera KTH

– Mitt område har blivit mer och mer viktigt. Vad som är roligt med miljö- och hållbarhetsforskning är att det är så tvärvetenskapligt. Det handlar om att kombinera teknik med samhällsutveckling och involverar material, energi och transporter. Och roligast är det när bra forskning även påverkar.

Som när man bygger och renoverar hus idag, då används ofta ett miljöklassningssystem där han haft ett betydande finger med i spelet. 

Som vicerektor för hållbar utveckling ska Göran Finnveden inte bara lyfta miljöfrågorna internt på KTH, utan förväntas också positionera skolan som ett av Europas ledande tekniska universitet på miljö- och hållbarhetsområdet. Hållbarhetsaspekter ska in i alla utbildningar. I egenskap av professor både forskar och undervisar han.

– Jag gillar att vi utbildar kommande generation som ska ställa om till ett hållbart samhälle. Och KTH är en häftig institution som redan har utbildat så mycket folk. Jag stöter på folk i alla delar av världens som har studerat på KTH. I Shanghai har jag träffat kinesiska KTH-alumni som jobbar med miljöfrågor i sitt land. Du ser – ett litet inflytande från KTH även i Kinas utveckling.

Text: Anna Gullers

  • Namn: Göran Finnveden
  • Familj: Fru och två söner, 22 och 20 år.
  • Intressen: Allmänt kulturellt intresserad. Läser gärna en bok på en klippa vid havet. Går för lite på teater och konserter.
  • Äter och dricker helst: Dricker löjligt mycket kaffe! Är ganska gormandmässig i mina matvanor men äter alltmer vegetariskt då sönerna är veganer.
  • På nattduksbordet: Enstaka dagstidningar. Just nu läser jag ”Superintelligence” av Nick Bostrom.
  • Ser på: Konserter. Senast: Säkert på Gröna Lund.
  • Dold talang: Det har jag säkert men kommer inte på någon.
  • Favoritteknikpryl: Spotify
  • Favorittid på dygnet: Det har jag ingen åsikt om (skratt).
  • Gör mig glad: Min familj
  • Gör mig upprörd: Ovilja till förändring
  • Mitt största misstag: Det kan jag inte berätta om här.
  • Dröm för mänskligheten: Att vi i vår utveckling hade som mål att ”ha ett barn på jorden”. Som kan se fram emot en uppväxt utan våld, med mat, sjukvård och så vidare.
Till sidans topp