Gymnasieelever pluggar i Kista

Kvällskurser ska överbrygga gapet till högskolan

Publicerad 2009-10-21

På kvällskursen i tillämpad digitalteknik går en brokig grupp studenter. Gymnasieelever och yrkesverksamma möter KTH-studenter på samma föreläsningar och laborationer. Allt med en medveten strategi att öppna upp högskolan för gymnasiet.

Oktobermörkret faller utanför Forums fönster. Klockan är sen eftermiddag och korridorerna fylls av dunkande musik från studentpuben. Men de samlade i sal D skärper koncentrationen när William Sandqvist lägger grunden för kvällens labbar.

Studenterna på kursen i tillämpad digitalteknik med PIC-processor kommer såväl från yrkeslivet som från gymnasiet. Ett resultat av ett samarbete mellan KTH och bland andra Blackeberg, Kärrtorp och Huddinge gymnasium, berättar Robert Rönngren, studierektor vid ICT-skolan.

– Vi vill visa gymnasieeleverna att det är roligt att plugga teknik. Och överbrygga gapet mellan gymnasiet och högskolan genom att avdramatisera kontakten med högskolan.

Tanken med det är att de kan göra mer medvetna val till högskolans utbildningar och även komma bättre förberedda från gymnasiet, menar han.

Studiebesök på Scania

Robert Rönngren hastar in till slutet av kvällens inledande föreläsning efter ett studiebesök på Scania i Södertälje. Med sig hade han en grupp gymnasister både från kursen i digitalteknik men även från en kurs i algebra och geometri som också välkomnat eleverna denna höst. Björn Holm var en av dem som fick en halvdag bland lastbilarna.

– Visst var det spännande att se hur de jobbar och även höra varför de tycker det är viktigt att man pluggar till exempel matematik på högskolan, säger han.

Björn har redan siktet inställt på ett tekniskt jobb, helst något med programmering. Kvällskursen på KTH ska ge honom rätt kunskaper för att bygga en radiostyrd bil som ska rulla på bara två hjul.

– Kursen är väldigt intressant och samtidigt annorlunda jämfört med gymnasiet. Här är det lika mycket teori som praktik och det är mycket roligare så, menar klasskompisen Andreas Hessel Lundberg.

Victor, Björn, Michal och Andreas går alla naturvetenskapligt program på Blackebergs gymasium. De dyker ned i labblådan som William Sandqvist ställer fram på bänken framför dem. Kvällskursen ger dem inte bara riktiga högskolepoäng utan räknas även in det projektarbete de gör inom sin gymnasieutbildning.

Varierande förkunskaper

– Jag hade redan tänkt syssla med mikroprocessorer och då passade kursen perfekt. Kanske blir detta lite svårare men vi blir också klarare mycket snabbare, säger Andreas Hessel Lundberg.

Att hålla en kurs med så blandade deltagare ställer lite högre krav, menar William Sandqvist.

– Visst kan det vara ett problem, men laborationer går alltid att göra. Och ofta hjälper studenterna varandra vilket gör att jag får flera hjälplärare på köpet.

Dessutom är kursen i tillämpad digitalteknik utvecklad för att passa in i en tidigare KTH-utbildning vilket gör att den går att följa utan större förkunskaper, menar han.

Varje onsdagskväll klockan fem samlas studenterna i Forum i Kista. Eftersom några av deltagarna kommer direkt från jobbet droppar de in efterhand under den inledande föreläsningen. Att förkunskaperna är varierande märks på frågorna som dyker upp under föreläsningen.

– Efter föreläsningen fikar vi och sen håller vi till i labbet och leker till klockan nio. Vi har väldigt roligt under tiden, säger William Sandqvist.

Fördel med kvällstid

Att hålla kursen på kvällstid har flera fördelar.

– Det är ovanligt med kvällskurser på KTH med det ger också yrkesverksamma möjligheter att hoppa in i en kurs för att vidareutbilda sig. Men även våra KTH-studenter kan komplettera sin pågående utbildning med en sådan här kvällskurs. De kan då få en möjlighet att praktiskt tillämpa den teori de redan lärt sig, säger han.

Skratt hörs från de fyra killarna som nu sitter vid labbänken med huvudena tätt tillsammans.

– Nu har vi hittat de delar som ska användas så vi är snart klara. Första gången vi fick lådorna så tänkte vi direkt att detta är som lego, skrattar Michal Godymirski.

Men förstod ni verkligen allt under föreläsningen?

– Visst är det svårt att förstå exakt hur en processor fungerar men det är inte poängen. Det räcker med att förstå hur tekniken ska användas för då kan vi göra något roligt med den, säger Andreas Hessel Lundberg.


Text: Magnus Trogen. Foto: Håkan Lindgren.