Gränslöst arbetsliv kostar på

Publicerad 2017-04-10

På bussen, vid sandlådan, i tv-soffan – hur påverkas vi av att ständigt vara uppkopplade mot jobbet? I en unik kartläggning undersöks riskerna för stressrelaterad ohälsa.

Utvecklingen av digital teknik – smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer – har luckrat upp gränserna mellan arbete och privatliv. Bekvämt och praktiskt tycker många att kunna kolla jobbmejl på fritiden och boka semesterresan på nätet under arbetstid. 

Samtidigt undrar arbetslivforskare om detta är en trend som är hållbar i längden – för individen och för arbetsgivaren.

– Det finns en stor okunskap kring omfattningen av det gränslösa arbetslivet. Varken chefer eller hr-experter har hängt med i utvecklingen och är i många fall inte medvetna om i vilken grad medarbetarna tar med sig jobbet hem, säger Kristina Palm, forskare i arbetsvetenskap vid Karolinska institutet och prefekt vid KTH.

I ett treårigt projekt ska hon tillsammans med forskarna Calle Rosengren och Ann Bergman från Lunds respektive Karlstads universitet undersöka hur det gränslösa arbetslivet påverkar medarbetare.

– Tidigare undersökningar visar att individer reagerar olika. Har man en aktiv fritid kan det vara lättare att koppla bort arbetet. Riskerna uppstår om det gränslösa arbetet breder ut sig så att man inte kan sluta att tänka på jobbet, vilket i förlängningen kan leda till utmattningssyndrom.

Uppdaterad verklighetsbild

Inom forskningsprojektet ska ett femtiotal medarbetare vid två tjänsteföretag föra loggbok över sin digitala aktivitet. Deltagarna ska registrera allt arbete som sker utanför kontoret och alla privata angelägenheter som utförs på arbetstid. De ska även intervjuas, liksom deras familjer för att uppnå en bredare bild av situationen.

Forskarna hoppas att med kartläggningen, som är den första i sitt slag, kunna bidra med uppdaterad verklighetsbild som kan medvetandegöra arbetsgivare, och bidra till en utveckling mot ett mer hållbart arbetsliv.

– Vi vill lyfta diskussionen på arbetsplatser om hur digitaliseringen förändrat beteenden och livsstilsvanor. Samtidigt som gränslösheten hjälper många att få ihop livspusslet kan det också vara en hälsofara, säger Kristina Palm och hänvisar till ökande sjuktal.

– En del av sjukskrivningstalen bottnar i ökad stress, som i sin tur troligen påverkas av hur digital teknik bidrar till att många upplever högre krav på att vara tillgänglig utanför kontorstid. Stressjukdomar orsakas sällan enbart av arbete, men problem på jobbet kan göra att bägaren rinner över.

Sänder signaler

I studien ingår även intervjuer med chefer och hr-experter. Baserat på tidigare studier tror Kristina Palm att många chefer har låg medvetenhet om hur ökad tillgänglighet, exempelvis via telefoner och surfplattor, påverkar.

– För många chefer är det självklart att svara på mejl på kvällar och helger, men många av dem ser samtidigt inte vilka signaler deras arbetsvanor kan sända ut. Antagligen påverkar det olika, en del medarbetare upplever nog som en konsekvens ökade krav på att själva vara tillgängliga, medan andra inte gör det.

Kristina Palm och hennes kollegor planerar också att inom forskningsprojektet utforma någon form av policy eller riktlinjer. Bakgrunden är bland annat en ny arbetsmiljöföreskrift som ger arbetsgivare ansvar för medarbetarnas arbetsmängd.

– Vi tror att det behövs en större tydlighet på arbetsplatser över vad det är som gäller kring tillgänglighet. Kanske kan det vara en stående punkt vid utvecklingssamtal och att man då tar avstamp i en loggbok över medarbetares digitala aktiviteter.

Text: Christer Gummeson

Till sidans topp