Till innehåll på sidan

Giftprofessor vill hitta värstingarna

Christina Rudén, professor i toxikologisk riskbedömning.
Christina Rudén hoppas på en ny starkare EU-lagstiftning som kan bli ett vapen i kampen mot hälsofarliga kemikalier. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2010-10-04

Christina Rudén är forskaren som drivs av en kärlek till livet och naturen. Intresset för miljöfrågor föddes redan i Mulleskolan, och sedan har det rullat på. I mars i år blev hon professor i toxikologisk riskbedömning på KTH.

– Mer än en tredjedel av alla barn som föds har någon form av allergi mot olika ämnen, säger Christina Rudén, med allvar i rösten.

Orsaken till att bebisar får denna ovälkomna present redan från dag ett är oklar. Men effekten av den växande allergivågen är kristallklar: det medför stora kostnader för samhället och stora besvär för individen i form av försämrad livskvalitet.

– Det finns tecken som tyder på att den generation som nu växer upp kan bli den första som lever kortare liv och är sjukare än tidigare generationer. Naturligtvis är det många faktorer som påverkar i sammanhanget, men inverkan från kemikaliegifterna är oroväckande.

Enligt Christina Rudén finns det mycket kvar att göra vad gäller toxikologisk riskbedömning. Väldigt mycket.

– Min forskning bottnar i det grundläggande problemet att det finns 150 000 olika kemikalier på marknaden i Europa. För 85 procent av dessa kemikalier vet vi fortfarande väldigt lite om hur de kan påverka vår hälsa.

Dessutom finns det ett minst sagt intressant synsätt när det gäller okunskapen om kemikalierna.

– Grundinställningen är att "Det vi inte vet något om ser vi som ofarligt", säger Christina Rudén.

Så är det naturligtvis inte. Samtidigt påpekar Christina Rudén att det inte handlar om att alla dessa kemikalier är farliga. Utmaningen är att hitta de som faktiskt är det.

Läkemedels påverkan

En av de kemikaliegrupper som Christina Rudén och hennes kollegor jobbar med är läkemedel.

– Mediciner är vältestade för att vara säkra för människor, men de kan också påverka andra organismer. Vi vet till exempel att hormonerna i p-piller sprids via toaletter och reningsverk till sjöar och vattendrag och gör fiskar infertila. P-piller för människor fungerar alltså som p-piller även för fiskar.

På liknande sätt kan antidepressiva läkemedel ändra fiskars beteende och därigenom påverka fiskens chanser att överleva i naturen.

Totalt finns det ungefär 1 200 olika läkemedelssubstanser på den svenska marknaden. Miljödata existerar för endast cirka 10 procent av dessa.

– Men de substanser som vi kan göra en bra miljöriskbedömning för är ännu färre än så. Läkemedelsindustrin har insett att detta är ett problem som de måste jobba med.

Enligt Christina Rudén är lagstiftningen runt kemikalier långtifrån tillräcklig. Hon och forskarkollegorna på KTH vill förbättra den europeiska lagstiftningen så att det går att identifiera miljöfarliga kemikalier innan de sprids till naturen eller hittas i bröstmjölk.

– EU:s nya kemikalielagstiftning REACH är ett viktigt steg i rätt riktning, men samtidigt kvarstår stora brister. Till exempel kommer de allra flesta kemikalier att vara fortsatt otestade även med de nya reglerna. Kemikalier finns i väldigt många konsumentprodukter, såsom elektronik, kläder, möbler och leksaker. Där är den nya lagstiftningen tandlös. Kemikalieinnehållet i varor regleras nästan inte alls, säger Christina Rudén.

Kemikalierna inom det här området är svåra att reglera eftersom det finns så många olika sorters produkter. Många består dessutom av ett antal olika delar och material som framställts av olika underleverantörer. Dessutom tillkommer de faktorer som påverkar hur kemikalierna sprids från olika material, till exempel på grund av temperatur och slitage.

Vision om bättre lagstiftning

Christina Rudén är dock försiktigt positiv, och hon har en vision.

– Jag drömmer om en lagstiftning som är proaktiv och som kan identifiera kemikalier med oacceptabla effekter på människors hälsa eller på miljön – värstingarna. Dessutom måste vi få bättre kontroll på hur dessa används i olika varor och konsumentprodukter. Går detta att få till stånd under min levnadstid vore det fantastiskt.

Värstingarna bland kemikalierna är de som inte bryts ned i miljön och som dessutom ansamlas i fettvävnad hos människor eller djur och som ger allvarliga och bestående skador. De kan till exempel påverka fertiliteten, eller hjärnans utveckling hos foster och små barn.

Christina Rudéns nyfikenhet på sitt forskningsområde - det vill säga beslutsprocesser och toxikologi – väcktes när hon gick igenom grundutbildningen i biologi. Bland annat upptäckte hon stora skillnader i olika länders gränsvärden för kemikalier och fann att en kemikalie kan anses 1000 gånger farligare i ett land i jämförelse med ett annat.

– För mig som ung student ställde det där saker och ting på ända. Vetenskapen ska ju vara objektiv! I min avhandling undersökte jag just varför riskbedömare kommer till olika slutsatser om hälsorisker. Det kan bero på flera saker. För det första utvecklas kunskap över tid, nya data kan få oss att omvärdera risker.

Men hon såg också att riskbedömare använde sig av olika undersökningar och även tolkade de vetenskapliga resultaten på skilda sätt.

– En underliggande orsak är olika synsätt på hur försiktig man vill vara med människors hälsa och med miljön, säger Christina Rudén.


Vilka typer av varor och kemikalier undviker du själv?

– Jag undviker det jag kan. Men ansvaret kan i min mening inte läggas på konsumenten, utan ska tas om hand på andra nivåer, exempelvis genom lagstiftning och producentansvar. Man kan dock göra punktinsatser själv. Många kemikalier är onödiga. Jag köper till exempel tandkräm utan bakteriedödande kemikalier såsom triklosan. Dessutom köper jag gärna miljömärkt mat.


Text: Peter Larsson

Christina Rudén

Ålder: 43
Familj: Gift med civilingenjör från KTH, två barn på 16 och 18 år
Intressen: Löpning och golf.