Gammalt och nytt i egen blandning

Publicerad 2014-11-26

Årets lärare prövar gärna nya pedagogiska verktyg. Men satsar inte på någon total make-over av undervisningen utan kombinerar nya metoder med traditionella. En blandning som, tillsammans med Martin Viklunds helhjärtade engagemang, går hem hos studenterna.

Själv är Martin Viklund glad och lite överraskad över utmärkelsen. Han undervisar ju på ett ganska traditionellt sätt, säger han – och de senaste åren har uppmärksamheten ofta riktats mot nya undervisningsmetoder som Peer Instruction och Flipped classroom.

– Jag har själv funderat mycket på Peer Instruction. Men att göra om kursen från scratch skulle ta alldeles för mycket tid. Dessutom tycker jag att traditionell undervisning också har sina förtjänster, förklarar Martin Viklund.

Alltså har han blandat sin egen metodkompott. Martin Viklund är grundutbildningsansvarig på institutionen för tillämpad fysik och undervisar bland annat i fysik på Medicinsk teknik.

Hans studenter serveras en bas av ganska traditionella föreläsningar förstärkta med inslag som klicktester, rikligt med demonstrationer och programspecifika exempel. Gärna hämtade direkt från Martin Viklunds eller hans kollegors forskning.

Engagemang är viktigast

Men den viktigaste ingrediensen i den Viklundska blandningen är egentligen engagemang.  Han ”brinner för studenternas lärande” står det i motiveringen till valet av årets lärare.

– Ja det gör jag absolut. För mig har det alltid varit en självklarhet att både undervisa och forska, jag tycker båda delarna är lika kul. Och min grundinställning är att det är studenternas inlärning som ska stå i centrum när man väljer upplägg. Vad passar de här studenterna, vad fungerar i den här gruppen.

Skillnaden mellan en bra och en dålig föreläsning, anser han, beror också till stor del på föreläsarens engagemang. Visserligen lärde han sig ingenting på de flesta föreläsningar under sin egen studietid. Men undantagen, de föreläsningar som hölls av några riktigt engagerade lärare, gav desto mer.

– Det här med att traditionella föreläsningar alltid är så ineffektiva håller jag inte riktigt med om. Om jag visar att jag är genuint intresserad av mitt ämne så tror jag det kan smitta av sig.

Själv forskar Martin Viklund inom biomedicinsk fysik med inriktning på ultraljudsfysik. Men som studierektor fördelar sig hans tid ganska jämt på tre olika arbetsuppgifter, forskning, undervisning och administration.

Han har kontinuerligt fortbildat sig inom pedagogik, studerat nya metoder till exempel genom workshops och plockat in det han tycker passar honom och hans studenter i sin undervisning.

Klicktesterna, till exempel, är ett verktyg hämtat från Peer Instruction. De första 20 minuterna av hans föreläsningar används till repetitions- och diagnostiktester där studenterna besvarar frågorna med hjälp av mentometrar.

Inspireras av Montessori

Studenterna svarar alltså anonymt men resultatet – hur många som svarat rätt respektive fel – visas tillsammans med rätt svar på en bildskärm.

– Om de flesta svarar rätt blir det feedback åt de studenter som svarat fel, de uppmärksammas på vad de missat. Om de flesta svarar fel blir det feedback åt mig – det här behöver repeteras eller, om det gäller diagnostikfrågor, gås igenom från grunden.

Men Martin Viklunds främsta inspirationskälla är inte någon av de nya metoderna för undervisning på högskolan utan Montessoripedagogiken. Hans egna barn går i en montessori-skola och därifrån har han hämtat många idéer.

Att teorierna i möjligaste mån ska demonstreras, göras visuella, till exempel. Han har bland annat utvecklat ett material för att med hjälp av laserstrålar testa om en konstruktion uppritad på svarta tavlan stämmer med verkligheten.

Under föreläsningarna använder han också ofta en dokumentkamera kopplad till en storbildsskärm för att visa live-experiment.

– Då kan man exempelvis visa direkt hur en decibelmätare reagerar på olika ljud i klassrummet. Det är ett sätt att aktivera högra hjärnhalvan, ge studenterna bildminnen som stöd.

Lärare i lumpen

Demosar, säger han, är Montessori-material för högskolan. Men satsningen på demonstrationsmaterial är också en tradition på fysikinstitutionen påpekar Martin Viklund. På samma sätt som labbarna, där studenterna själva ska lösa problem med hjälp av begränsade anvisningar, innebär nästan samma arbetssätt som i Peer Instruction.

– Men det är nog få som tänker på. För så har vi jobbat länge med fysikundervisningen på KTH.

Martin Viklund har varit lärare både på gymnasiet, på olika stadier i grundskolan och – i lumpen. Han tjänstgjorde som kock och fick i uppdrag att lära upp de andra inkallade kockarna, som alla visade sig arbeta på restaurang i det civila. Martin Viklunds egna matlagningskunskaper var däremot, enligt egen utsaga, obefintliga.

– Att vara lärare för elever som kunde mer än man själv var en väldigt spännande erfarenhet. Det grundlade en ödmjuk inställning till undervisningen, att inte se mig själv som någon slags mästare.

Istället vill han stärka studenternas självkänsla och förmedla att man inte måste vara smartast i världen för att klara av utbildningen. Och han använder gärna egna erfarenheter som utgångspunkt.

– Jag var inte bäst, snarare en medelmåtta, men har klarat mig bra genom intresse och hårt arbete.

Text: Ursula Stigzelius

Årets lärare utses av KTH:s studentkår, THS. Priset premierar nytänkande metodik som kan fungera som inspiration för andra lärare.  Priset består av en vandringspokal i form av ett silveräpple, ett diplom och ett stipendium från Ericsson.

Till sidans topp