Till innehåll på sidan
Josefin Wangel (t v) och Christine Ambell.
Forskarna Josefin Wangel (t v) och Christine Ambell tycker att FMS hittat helt rätt i sin generösa arbetsplatskultur. (Foto: Jens Olof Lasthein)

Frihet på jobbet ger forskarframgång

Publicerad 2011-02-23

Trivs man på jobbet så presterar man bättre. Forskarna på avdelningen för miljöstrategisk analys har skapat en arbetsplatskultur där både karriär och familjeliv får plats. Deltid, föräldraledighet och inga kvällspass på jobbet har skapat grogrund för avdelningens framgångsrika miljöforskning.

Göran Finnveden
Göran Finnveden, avdelningschef, FMS.

– Vi vill vara en bra och trevlig arbetsplats för både män och kvinnor. För mig är det självklart att man ska kunna förena akademisk karriär med ansvar för familjen, säger Göran Finnveden, professor och chef på avdelningen för miljöstrategisk analys (FMS).

På ett plan är det tydligt att FMS bryter mönstret på KTH. Majoriteten av forskarna är kvinnor. Flera av dem är övertygade om att deras syn på balansen mellan arbete och fritid inte står högst i kurs på alla håll inom den akademiska världen.

– Vi går emot bilden att forskarna måste vara inbitna karriärister som inte har tid för hem och barn. Hos oss ska forskningsuppdraget vara förenligt med ett liv där man tar ordentligt ansvar för familjen, säger Josefin Wangel, doktorand på FMS.

Både hon och kollegan Christine Ambell menar att forskarvärlden visar upp två ansikten: Utåt sett är det i regel självklart att även forskaren mitt i karriären ska kunna kombinera arbete och familjeliv. I verkligheten kan det se annorlunda ut. Ofta växer 40-timmarsveckan långt utanför sina gränser.

– På ett formellt plan kan man möta en generös attityd, men det är de underförstådda värderingarna i arbetsplatskulturen som avgör vad som verkligen är tillåtet. Och på FMS är det okej att låta familjen gå före arbetet, om det behövs. Många av oss jobbar deltid, vi tar ut våra semestrar, är lediga på sportloven och jobbar sällan långt in på kvällarna, säger Josefin Wangel.

När Josefin Wangel anställdes på FMS för tre år sedan dröjde hon flera veckor med att berätta att hon var ensamstående förälder. Anledningen var oron för att familjesituationen skulle ligga henne i fatet.

– När jag sedan tog upp detta med min handledare blev han bestört över min oro. Han berättade att det är praxis på FMS att inte jobba heltid som småbarnsförälder, säger hon.

Väl förankrad sammanhållning

FMS startade sin verksamhet i mitten av 1990-talet organiserad under tre huvudmän: Stockholms universitet, Försvarets forskningsanstalt och KTH. Visserligen en ganska rörig situation, men den ledde också till att avdelningen fick utrymme att skapa en egen arbetsplatskultur.

– När vi ville utvecklas i någon riktning eller om det uppstod problem av något slag kunde vi välja vilken byråkrati vi skulle stångas emot, säger Göran Finnveden.

Göran Finnveden blev avdelningens chef 2003 och har sett FMS växa kraftigt under årens lopp. Sedan 2003 är man också knuten till KTH och har i dag etablerat sig som en framgångsrik forskningsavdelning. Nyligen rankades FMS i en rapport till forskningsstiftelsen Mistra som en av Sveriges tio starkaste forskningsmiljöer inom miljöforskningen.

I KTH:s egen forskningsutvärdering RAE kom avdelningen ut som en av de starkaste när det gäller internationell publicering och belönades med extra fakultetsmedel. Enligt en internationell utvärdering publicerar FMS nära 50 procent fler vetenskapliga artiklar än jämförbara internationella institutioner.

Göran Finnveden tror att trivseln på hans avdelning bottnar i en väl förankrad sammanhållning. Det har sin bakgrund bland annat i ett gemensamt ansvarstagande för forskningsuppdragen, säger han:

– Vi har inte så mycket intern konkurrens. Av tradition jobbar vi tillsammans med gemensamt ansvar för finansieringen i olika projekt. I våra forskningsansökningar går medlen ofta till gruppen. Vem som verkligen arbetar med projektet avgörs senare. Det bidrar till bättre sammanhållning.

Chefen en förebild

Josefin Wangel hoppas att FMS uppfattas som ett gott exempel på hur en forskningsavdelning kan skapa ett klimat där alla får plats. Samtidigt konstaterar hon att det i dagsläget inte är någon jämställd personalstruktur på avdelningen.

Å ena sidan är majoriteten av forskarna kvinnor, å andra sidan är avdelningschefen och de två professorerna män. Hon tror heller inte att den höga andelen kvinnor är den avgörande orsaken till FMS arbetsplatskultur.

– Ur mitt perspektiv är det oftast ledningen som sätter prägeln i sådana här frågor. Om man som chef ständigt jobbar övertid och aldrig är hemma med sina småbarn, då blir det svårare att få en arbetskultur som den vi har. Chefernas beteende påverkar mycket, säger hon.

Själv ser Göran Finnveden avdelningens syn på föräldraskap och arbete som en naturlig följd av FMS tradition och framväxt:

– Vi har alltid befunnit oss i situationer där delar av personalen haft småbarn. Det har varit en etablerad del av verksamheten, så att säga.


Hur viktig är du som chef i skapandet av en arbetsplatskultur?

– Svårt att säga. Visst spelar chefens beteende roll, men samtidigt spelar alla på avdelningen en roll i det avseendet. Vi är alla en förebild för varandra.

Resultaten från KTH:s medarbetarundersökning om arbetsmiljön från förra året bekräftar tillståndet på FMS. Enligt enkäten upplever personalen högre social trivsel jämfört med andra delar av KTH. De visar också höga värden i engagemanget för arbetsuppgifterna. Men medaljens baksida syns också: hög arbetstakt och liten tid för återhämtning.

– Där har vi fortfarande en del att arbeta vidare med, säger Göran Finnveden.


Text: Christer Gummeson