Friare examination inspirerar studenter

Publicerad 2018-02-19

Ny kunskap via poddar och broschyrer – istället för traditionella rapporter. Det blev resultatet när en grupp masterstudenter fick välja i vilken form de skulle redovisa sina projektarbeten.

Under fyra år har lärarna Åsa Svenfelt och Ulrika Gunnarsson Östling använt sig av flexibla examinationsformer för en kurs i miljörättvisa på masternivå. Kursen avslutas med ett projektarbete där studenterna fördjupar sig i en politisk åtgärd, produkt eller projekt och analyserar den i förhållande till social-ekologisk rättvisa.

– Att enbart skriva passar inte alla. Vi märker att studenternas engagemang för ämnet ökar när de får chansen att välja andra presentationsformer, säger Åsa Svenfelt.

I senaste kursen valde åtta av tio grupper något annat än vanlig rapportform. Bland annat två poddar, en animation, en broschyr och en presentation gjord med hjälp av infografik. Faktaunderlag eller analyser redovisades i separata dokument.

Arbetena bedömdes utifrån hur väl kursinnehållet förvaltades i projektet – oavsett i vilken form – och baserades på individuella reflektioner om sitt lärande som studenterna lämnade in.

Åsa Svenfelt tror att den ökade friheten med flexibla examinationsformen påverkar studenternas drivkraft på ett positivt sätt. Att angripa frågeställningar från olika vinklar ger i sig ny kunskap, anser hon.

– Dessutom är det roligt och inspirerande för oss lärare att inte bara läsa rapporter. Jag är väldigt imponerad över studenternas proffsighet och deras kunskaper i ny teknik.

Claudius Mpofu valde, tillsammans med tre andra studenter, att göra en podd om det globala hållbarhetsmålet för mat. I podden identifierar de bland annat styrkor och svagheter i hållbarhetsmålets utformning.

– Tack vare podden kunde vi på ett effektivt sätt förklara och presentera ett komplext ämne. Med podden kan man också fånga publiken och förmedla kunskap med hjälp av humor, säger Claudius Mpofu.

En utmaning var att bearbeta faktaunderlaget så att det skulle passa den primära målgruppen – som bestod av konsumenter, beslutsfattare och livsmedelsleverantörer.

– Det var väldigt roligt att jobba på det här sättet även om det tog lång tid med inspelning och redigering, säger han.

Åsa Svenfelt vill gärna uppmuntra fler lärare att testa friare examinationsformer:

– Ta chansen när det går. Våga lita på att studenterna är kreativa och lär sig det de ska. Ytterligare en fördel med att jobba på det här sättet är att materialet är lätt att sprida på till exempel sociala medier. Det vi behöver följa upp framöver är om det tar för mycket tid för studenterna, men vi har än så länge inte märkt att lärandet påverkas negativt.

Text: Ylva Carlsson

Ta del av poddar och andra projektredovisningar inom kursen Ecosystem support and environmental justice

Till sidans topp