Fullsatt på seminariet ”Efter jobbet - Tar datorn över arbetet?”. (Foto: Håkan Lindgren)

Framtidens utbildning utan slut

Publicerad 2015-05-07

Lärosätena ställs inför nya utmaningar när allt fler jobb försvinner i spåren av ökad datorisering. Värdet på traditionella utbildningar spås minska medan kraven på livslångt lärande ökar.

Debatten om framtidens krympande arbetsmarknad har gett svallvågor i media. När KTH arrangerade seminariet ”Efter jobbet - Tar datorn över arbetet?” trängdes åhörarna längs väggarna och i trappor. 

Olika ämnesexperter var inbjudna för att ge sin syn på konsekvenserna för samhällslivet. Bland annat konstaterades att datoriseringen redan lett till att traditionella medelklassjobb försvinner. Och att de som mister jobben pressas ned i låglönesektorer.

När allt fler avancerade arbeten försvinner, ökar behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling genom hela livet, menade flera debattörer.

– Ska vi lyckas med det måste vi utnyttja skalbarheten i digitala utbildningsplattformar, men även skapa rätt incitament för såväl fack som arbetsgivare och universitet att maximera nyttan av dessa, säger Darja Isaksson, grundare av IT-företaget Ziggy Creative Colony.

”Våga tala klarspråk”

Inte minst generationerna födda på 1960- och 1970-talet måste uppmärksammas, menar hon. De har uppfostrats i ett samhällskontrakt som lyder: skaffar du dig en bra universitetsutbildning så har du ditt på det torra. Men det fungerar inte så längre, påpekade hon.

Lars Ingelstam och Darja Isaksson.

– Vi måste prata klarspråk: det är många jobb som försvinner och även många företag. Ju fler av oss som sitter och väntar på en lösning som inte kommer, desto sämre kommer det att gå.

Darja Isaksson betonar individens ansvar – få arbetsgivare har råd att ge sina anställda de utbildningsdagar som krävs, menar hon

– Idag kanske du får fem, tio dagar kompetensutveckling, men för det mesta handlar det då om inspiration. Det stora lärandet sker först om det får ta plats i vardagen, där du kan omsätta nya idéer i praktiken. Vi måste vidareutveckla våra arbetssätt och metoder i vardagen, hela tiden. Och ta ett stort individuellt ansvar för det.

Ändrade utbildningsformer

Lars Ingelstam, professor emeritus vid Linköpings universitet, efterlyser nya utbildningsformer. Kortare utbildningar varvat med arbete, enligt den modell Gunnar Karlsson, professor på KTH, framfört  är det ideala, menar han.

– Det är naturligtvis absurt att du går i skolan 25 år för en doktorsexamen, utan någon längre kontakt med arbetslivet. Men den bärande punkten är inte utbildningssystemet utan finansieringen Det saknas en idé kring hur man varvar utbildning och arbete utan att det blir ett systemavbrott däremellan.

Att återvända till skolbänken faller på att du varken har ro eller ekonomi för det mitt i livet, menar han.

– Kanske vi kan hitta andra modeller, som till exempel utbildningsbidragscheckar som kan varvas in i livet. Men detta hakar in i denna konstiga idé att lönearbete är det enda arbete som räknas.

Han ifrågasätter den påstådda självklarheten i att en utbildning är riktad mot en viss sort av anställning. Det är inte det enda den är, menar han, utan även ett arbete i sin egen rätt, för att bli kunnigare, växa som människa och komma i kontakt med kunskapsarvet.

– KTH är en jättelik inrättning för kunskapsvård. Du lämnar över ett kunskapsarv till en ny generation att föra vidare.

Text: Magnus Pahlén Trogen