Framtidens mat odlas i KTH:s växthus

Publicerad 2017-04-05

Ett miljöanpassat växthus på campus ska inspirera till en grönare matproduktion. KTH:s forskare vill visa på möjligheter med odling i stadsmiljö. Alger och kryddor är några tänkbara grödor. Och kanske kan insekter stå på lunchmenyn på campus i framtiden.

Växthuset, 45 kvadratmeter stort, kommer att uppföras på gården intill de nya lokaler på Teknikringen dit institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik flyttar i sommar.

Syftet är att visa upp KTH:s kompetenser och verksamhet inom odlingsteknik för urbana miljöer – energismart design och gröna material, alg- och kryddodling, kompostering och akvaponi, som är en kombinerad fisk- och grönsaksodling.

– Vi vill sätta KTH på kartan inom hållbar matproduktion. Jag tror vi har mycket att visa upp som kan inspirera studentgrupper, forskare och andra besökare, såväl nationellt som internationellt. Förhoppningen är att bidra till att ta fram tekniker och metoder som kan främja utvecklingen av odling i urbana miljöer, säger Annika Carlsson Kanyama, forskare inom industriell ekologi.

Att odla i fler stadsmiljöer ses av många forskare som en nödvändig åtgärd för att hushålla med resurser genom att använda outnyttjade ytor och restflöden såsom spillvärme. Det kan handla om tomma industrilokaler, växthus på tak och att odla i hemmet. Stadsodling minimerar även transporter och ger ökad matsäkerhet.

Enligt Annika Carlsson Kanyama behöver forskarna ta fram bättre underlag för att påvisa vinsterna med stadsodling, bland annat när det gäller energiförbrukning i slutna system. Här kan växthuset bidra genom experiment och mätningar inom ramen för olika kurser, påpekar hon.

Växthusprojektet har drivits i samarbete med studenter på några av KTH:s utbildningar. Studenter från energiteknik tog fram en första ritning för en konstruktion med minimerad energiåtgång medan arkitekturstudenter filat på flera förslag för val av byggmaterial och utformning.

Konstruktionen som till slut vann miljöforskarnas gillande är ett ovalformat växthus med fasadmaterial av mjukplast i form av luftfyllda kuddar. En energismart lösning med tilltalande design, framhåller Annika Carlsson Kanyama.

– Vi har vunnit mycket på samverkan med studenterna och deras lärare. Förutom ett stort inflöde av kreativa idéer har den kollektiva processen bidragit till samhörighet och känslan av att vi tagit fram ett växthus för hela KTH.

Annika Carlsson Kanyama hoppas på fler framtida samarbetspartner, och att forskare och lärare inom KTH vill vara med och utveckla innehåll och installationer i växthuset. Själv bär hon på en idé om att starta en insektsodling.

– Det vore spännande att utveckla, kanske i samarbete med en restaurang som kunde servera insekter till lunchen på KTH.

Förhoppningen är att få bygglov för växthuset till sommaren så att bygget kan påbörjas under hösten och stå färdigt att tas i drift våren 2018.

Text: Christer Gummeson

Mötesplats och utbildningsmiljö

Det vinnande förslaget, kallat The Seed, har tagits fram av studenter vid Arkitekturskolan. I växthusets mitt finns en frodig kulle, som kan användas både för plantering och som sittyta. Husets trästomme ska täckas med fasadmaterial i form av genomskinliga plastkuddar fyllda med luft, ett material som tidigare använts hos växthus i Cornwall, Storbritannien.  Den ovalformade byggnaden är fyra meter hög i syfte att fånga upp så mycket ljus som möjligt och för att kunna ge utrymme för höga plantor och träd.

Växthuset ska stå i en öppen gårdsmiljö och kan ses av förbipasserade på Teknikringen. Tanken är det ska fungera både som en mötesplats för odling i staden och utbildningsmiljö för lärare och studenter.

Till sidans topp