Första träffen för populär ingenjör

Stort intresse vid konferens om Industriell ekonomi

Nationell konferens om Industriell ekonomi
Anna Moses från Chalmers var en av talarna när Industriell ekonomi höll landets första nationella ämneskonferens. (Foto: Bengt Alm)
Publicerad 2009-12-11

Vare sig ”riktig” ingenjör eller ”riktig” ekonom? Nej, snarare både och. Industriell ekonomi ger landets populäraste ingenjörsutbildningar men kan inte klämmas in i ett traditionellt ämnesfack. Den dubbla profilen var ett återkommande tema under en nationell ämneskonferens på KTH.

I slutet av november samlades över 100 forskare, lärare och andra representanter för landets olika institutioner för Industriell ekonomi till en ämneskonferens på KTH. Det var den första nationella konferensen som behandlade hela ämnet på mycket länge konstaterade Mats Engwall, professor på Indek och initiativtagare till konferensen.

– Det har hållits konferenser om utbildningen men någon nationell konferens där vi som arbetar med managementforskning på tekniska högskolor har träffats och diskuterat både forskningen och grundutbildningen kan jag inte påminna mig i modern tid.

Syftet med konferensen var dels att diskutera gemensamma frågor och lära av varandra, dels att bygga upp ett nätverk. En spegling av ämnets dubbelsidighet är nämligen att det som på KTH kallas Industriell ekonomi och organisation även uppträder under många andra etiketter, till exempel Innovation management eller Industrial engineering, och att ämnets utövare på de olika svenska lärosätena, fram till nu, inte har känt varandra.

– Vi hade svårt att hitta er och vi var osäkra på intresset, erkände Mats Engwall i sitt inledningsanförande.

Stor uppslutning

Uppslutningen visade att han knappast hade behövt oroa sig. På konferensen fanns deltagare från samtliga svenska lärosäten som har en liknande utbildning. Och grunden för ett tätare samarbete tycks vara lagd – inom ett år ska nästa ämneskonferens hållas, den här gången på Chalmers.

Under de två konferensdagarna diskuterades, omväxlande i plenum och i workshops, frågor om ämnets karaktär och utveckling, betydelse för näringsliv och samhällsutveckling, internationalisering, Bolognaprocessen och vad forskningen handlar, respektive borde handla om, nu och i framtiden.

Mats Magnusson, docent på Chalmers och föreståndare för IMIT, Institute for Management och Innovation, bidrog med en genomgång av hur svensk utbildning och forskning i ämnet hävdar sig i förhållande till några jämförbara europeiska lärosäten.

KTH:s rektor Peter Gudmundson berättade i en snabb historisk återblick att teknologerna på KTH redan 1866 framförde krav på ett ekonomiskt ämne i undervisningen:

– Och 1911 kom grava anmärkningar från Svenska Industriförbundet på att de ekonomiska aspekterna inte beaktades tillräckligt i utbildningen av civilingenjörer.

Den dubbelkompetens som de industriella ekonomerna representerar har alltså länge varit efterfrågad. Ändå dröjde det till 1939 innan KTH och Sverige fick sin första professor i industriell ekonomi och på Chalmers inrättades den första professuren samma år som I-programmet startade i Linköping, 1969.

Populäraste utbildningen

I dag är KTH:s I-program Sveriges populäraste civilingenjörsutbildning, och situationen är likartad vid de övriga lärosätena. Intagningspoängen är höga och de som examineras får i allmänhet snabbt, bra och välbetalda jobb. I Stockholm går många, nästan 50 procent, direkt till konsultbranschen.

Detta trots – eller kanske just på grund av – att den som examineras från utbildningen har en jämförelsevis otydlig yrkesprofil.

– Vi rör oss ju i gränslandet mellan teknik, naturvetenskap på ena sidan och humaniora, samhällskunskap och beteendevetenskap på den andra. Det är både en styrka och en svaghet, konstaterade Mats Engwall.

De näringslivsrepresentanter som deltog i en paneldebatt om ”Vad bör Industriell ekonomi bidra med till näringsliv och samhälle?” verkade ändå mest se kluvenheten som en styrka.

– Om du blir chef och ledare tror jag det är viktigt att känna till lite beteendevetenskap. Glöm inte att ett företag inte är något annat än en grupp människor som ska göra saker tillsammans, påpekade Magnus Hahn, HR-chef på Scania.

Henrik Ager, från konsultfirman McKinsey & Company som rekryterar många civilingenjörer, både från Industriell ekonomi och vissa andra program, hade en annan infallsvinkel.

– Vi letar ju efter de bästa problemlösarna. Och då är frågan – vart söker de och var får de bäst träning i detta?


Text: Ursula Stigzelius