Första steget mot självkörande campusbuss
Självkörande minibussar som drivs av energi från passagerarna – är det så studenter och medarbetare kommer att ta sig fram på campus om några år? Förslaget vann en tävling om hållbara transportlösningar på KTH.
The KTH Transport Challenge är en tävling bland studenter och anställda om att ta fram en hållbar lösning för transporter på KTH:s campus. Det vinnande bidraget ska realiseras av studenter och lärare under de kommande åren.
– KTH:s campus är utbrett över stora ytor och det finns ett behov av en hållbar lösning för att förflytta människor och varor på området, säger Mikael Hellgren , forskningsingenjör på institutionen för Maskinkonstruktion och medarbetare på transportlabbet ITRL, och en av dem som ligger bakom tävlingen.
Utmaningen har en tydlig koppling till KTH:s strategiska Campusplan för 2018–2023, där hållbara transporter inom och mellan KTH:s fem campus i Stockholm och Södertälje är ett centralt område.
Åtta bidrag, med mer eller mindre genomförbara lösningar, lämnades in i tävlingen. En jury bestående av personal från ITRL och KTH Sustainability Office bedömde bidragen utifrån kriterier som hållbarhet, energieffektivitet och genomförbarhet.
Tillgänglig för rörelsehindrade
I det vinnande bidraget, ”Autonomous campus bus”, som tagits fram av ett studentlag föreslås en eldriven, självkörande minibuss med enbart ståplatser som kan förflytta såväl personer som gods. Bussen, döpt till Rapid Rabbit, håller en hastighet på omkring 15 km/h och ska sakta in vid hållplatserna så att passagerare kan hoppa på eller av i farten.
– Det finns mycket som talar för det vinnande bidraget. Bussen har gott om plats för både människor och gods och är lättillgänglig för personer i rullstol. Det finns dessutom redan fordonsprojekt på KTH att jobba vidare på för de studenter som kommer ta sig an projektet, säger Mikael Hellgren.
I ett av de andra tävlingsbidragen föreslogs en lösning där passagerarna själva skapar energin som driver fordonet genom en låda med trampor som passagerarna använder för att ladda batteriet. Tanken är att kombinera de två projekten.
Att vinnarna inkluderat en ramp som gör bussen tillgänglig för rörelsehindrade var avgörande för jurymedlemmen Kristina von Oelreich , chef för KTH Sustainability Office.
– Hållbar utveckling omfattar både miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter och det här bidraget stack ut eftersom det var det enda som tänkte på det sociala perspektivet genom att inkludera rörelsehindrade, säger hon.
Ta fram prototyp
En helt självkörande buss kommer att bli svårt att genomföra på kort sikt. Inledningsvis behövs en förare som övervakar färden.
– Att ha en helt självkörande buss på campus skulle kräva många olika tillstånd som vi inte har, säger Kristina von Oelreich.
Första steget att realisera den nya transportlösningen tas av en grupp studenter i mekatronik. Med Mikael Hellgren som handledare kommer de att arbeta under resten av året för att utveckla idén och ta fram en prototyp.
– Vi räknar inte med att den blir helt autonom, men den ska stanna av sig själv vid eventuella hinder, säger han.
Drivas med solceller
Projektet ska pågå i flera år och involvera studenter och medarbetare från en rad områden.
– Detta ska kunna användas som en del i undervisningen i flera olika utbildningar. Man kan till exempel tänka sig att kemistudenter engageras för att titta på en lösning att driva bussen med solceller eller en bränslecell som omvandlar vätgas till elektricitet, säger Mikael Hellgren.
Förhoppningen är att kunna visa upp en någorlunda färdig prototyp inom två år.
– Jag ser fram emot att så småningom ha en diskussion om hur det vinnande bidraget kan omsättas i praktiken på KTH:s campus och i förlängningen kanske även i resten av staden, säger Kristina von Oelreich.
Text: Kristin Djerf