Forskningen måste ut i samhället

Publicerad 2017-11-10

KTH permanentar sin satsning på impact. Arbetet med att utveckla strategier och aktiviteter för samhällspåverkan fortsätter, berättar Johan Blaus, projektledare och koordinator för KTH:s impactarbete.

Ett drivsystem för tåg som ger energibesparing, en metod för att kartlägga cellers dna på ett par veckor i stället för 10–12 år. Det är två exempel på när forskning från KTH får betydelse i samhället.

Hittills har arbetet med impact, att skapa samhällsnytta, delvis skett med stöd från Vinnova. Från och med 2018 kommer arbetet att finansieras helt av egna medel, efter beslut från rektor.

– Att det permanentas visar att arbetet med impact är tydligt prioriterat. Vi har gått från en utrednings- och projektfas till att det blir en naturlig del av verksamheten, säger Johan Blaus, koordinator och projektledare som rapporterar till prorektor Mikael Östling som har huvudansvaret för strategisk samverkan.

Johan Blaus ledde KTH:s arbetsgrupp som under åren 2013–2015 utvecklade en strategi för impact. Gruppen föreslog bland annat att KTH skulle bygga upp en systematisk databas med fallstudier med beskrivningar av effekten av KTH:s arbete. Det utsågs också impact-ansvariga på KTH:s skolor för att stärka den vidare utvecklingen.

Under 2015–2016 togs 27 nya fallstudier fram. KTH har även utvecklat guidelines för hur fallstudier beskrivs.

– Många av de nya fallstudierna används nu av skolorna som inspiration. De har också skapat ett gemensamt lärande, ett erfarenhetsutbyte mellan skolorna.

Central tankesmedja

En vanlig uppfattning är att impact till stor del handlar om kommersialisering eller patent, säger Johan Blaus.

– Men få av de fall som vi följt har ett sådant fokus. I stället handlar det om en bred palett av olika typer av impact och hur man har gjort för att skapa den. Samhällspåverkan kan till exempel vara policyutveckling, programvara som är tillgänglig för alla eller nya standards inom teknikområdet.

I strategin föreslogs det också att det skulle skapas en centralt placerad tankesmedja för kontakter med omvärlden och samordning mellan skolorna.

– De impact-ansvariga på skolorna har kunnat vända sig till en central projektgrupp för att få stöd. Gruppen har fungerat som en slags tankesmedja, säger Johan Blaus.

Fakultetsrådet har även uppdaterat KTH:s CV-mall så att det vid anställning och befordran tydligare efterfrågas att de sökande beskriver impact och samverkansskicklighet.

Motverka faktaresistens

KTH har en ambition att vara aktiva i samband med beslutsfattande och lagstiftning, både för att motverka faktaresistens och för att de kunskaper som finns verkligen ska användas. Men det är inte oproblematiskt att mäta vilken påverkan sådana insatser får, säger Johan Blaus.

– Säg att vår kunskap leder till att det inte blir ett beslut, hur fångar man det? Hur leder man i bevis att det var vår input som spelade roll?

Att följa forskning för att dokumentera vilken samhällspåverkan den leder till är krävande, påpekar Johan Blaus. Det krävs att forskarna lägger ner en del tid. Men det ger också mycket på sikt.

– Det leder till att man blir bättre på att göra ansökningar och få finansiering. Impact-perspektivet blir allt viktigare hos finansiärer. Är man bra på att beskriva impact visar man också vikten av forskningen. Man får politiker att förstå att de ska fortsätta att investera i forskningen i stället för att skära ner när samhällsekonomin är ansträngd.


Text: Ann Patmalnieks

  • Den tidigare strategin togs fram inom projektet Impact 2.0 som delfinansierades av Vinnova. Det fortsatta Impactarbetet kallas Impact 3C, vilket står för create, capture, communicate.
  • Läs mer om KTH:s arbete: Impact: Sektors- och samhällspåverkan
Taggad som: ,
Till sidans topp