Forskartalanger tar plats på KTH

Publicerad 2016-10-31

KTH:s satsning på att rekrytera unga forskartalanger har slagit väl ut. Högt meriterade personer är nu på plats. Kemiforskaren Zeynep Cetecioglu Gurol ska hitta nya vägar för resursåtervinning.

Zeynep Cetecioglu Gurol värvades till KTH från Istanbul Technical University. I september började hon som biträdande lektor vid den nystartade avdelningen för resursåtervinning vid Skolan för kemivetenskap.

– Allt är annorlunda och nytt. Jobbet, kulturen, klimatet, språket, berättar Zeynep Cetecioglu Gurol när hon tar emot i ett litet kontorsrum.

Hon är i full gång med att beställa utrustning till avdelningens laboratorium och ska anställa en doktorand. I slutet av året räknar hon med att arbetet börjar på allvar.  Till att börja med ligger fokus på produktion och återvinning av flyktiga fettsyror från mejeriindustrins avloppsvatten.

KTH inledde sin stora satsning på att rekrytera framtidens stjärnforskare i början av 2015. Målsättningen var att rekrytera tio till tolv forskare, varav minst hälften kvinnor. Nu har tio valts ut. Av dem är sex kvinnor.  

Sophia Hober, tidigare dekanus, har ansvarat för rekryteringen.

– Det blev lyckat på många sätt. Vi fick mycket kompetenta sökande och dessutom en bra blandning könsmässigt. För att vända trenden med mansdominans på KTH måste vi anställa fler kvinnor än män, samtidigt som kompetensen måste komma i första rummet.

”Alla borde byta miljö”

I Turkiet doktorerade och arbetade Zeynep Cetecioglu Gurol på ett av de bästa tekniska universiteten, men hon ville vidare.

– Det skulle ha varit för begränsande att stanna där. Jag hade fått och gett det jag kunde. Att byta forskningsmiljö ger mer kreativitet och är en chans att möta nya kollegor, arbetsförhållanden och nätverk. Jag tror att alla borde byta miljö en eller två gånger.

Målet är nu att ta fram ett tekniskt system för att återvinning.

– Det är ett prioriterat forskningsområde inom EU. Hittills har man nöjt sig med att behandla och släppa ut renat vatten. Det nya målet är att återvinna värdefulla kommersiella produkter från utsläppen.

Om tre år hoppas hon att pilotprojektet ska vara slutfört. Djurfoder, bioplastprodukter, kosmetiska produkter och kanske även biodiesel är produkter som kan gå att få fram.

Allt inom räckhåll

Sophia Hober beskriver hur KTH bestämde vilka anställningar som skulle utlysas.

– Forskningsområdena vaskades fram av de olika skolorna på KTH, utifrån vad de tror är framtiden. Ett annat kriterium var att det skulle ske i samarbete mellan olika ämnesområden.

Det stämmer bra med Zeynep Cetecioglu Gurols inriktning.

– Jag ville vara på ett renodlat tekniskt universitet. Det är kompakt, allt jag behöver finns inom räckhåll. Jag behöver ha tillgång till både bioteknik och kemiteknik, säger Zeynep Cetecioglu Gurol.

När KTH utlyser anställningar måste skolorna komma in med listor på personer som de anser vara kvalificerade. Personerna ska sedan helst även kontaktas.

­

– En del tycker att det är svårt eftersom de ju inte kan utlova att personen får anställningen, säger Sophia Hober.

Ansökningstid förlängdes

Zeynep Cetecioglu Gurol hörde talas om tjänsten via en professor på KTH som besökte en internationell arbetsgrupp där hon var med. När hon sedan såg annonsen var hon föräldraledig. Det var bara några få dagar kvar av ansökningstiden och hon skulle inte hinna sammanställa sina dokument.

– Tur nog förlängdes ansökningstiden och KTH bjöd in mig till intervju.

Intervjun hölls i februari 2016, hon fick jobbet i mars och i augusti gick flytten till Sverige, med maken och tvååriga dottern.  

Läs mer i Campi om satsningen

– Vi har haft stor hjälp av Relocation Office på KTH. De hjälper till med allt, att hitta lägenhet, förskola, fylla i blanketter på svenska. Min man läser SFI och sedan kan de hjälpa honom att söka jobb. De är fantastiska!

Sophia Hober kommer att följa de tio forskarnas utveckling med stort intresse.

– Vi hoppas att detta kommer att bli lika lovande som det ser ut på pappret. Men även om de utvalda är välmeriterade är de tidigt i karriären, så vi får se hur allt utvecklas.

Text: Ann Patmalnieks

Målmedveten rekrytering

Jenny Wiklund, handläggare på KTH:s personalavdelning, har koordinerat satsningen administrativt. Rekryteringen var mycket målmedveten, säger hon.

– Skolorna identifierade, sökte upp och uppmuntrade kandidater att söka. Man lade fokus på den tidiga, förberedande fasen.

Det fanns ett tydligt mål från universitetsstyrelsen att nå kvinnor. Av de 712 sökande var 157 kvinnor. Ändå slutade det med att fler kvinnor än män anställdes.

– Vi lade krut på att få de bästa kvinnorna att söka och då blev de också anställda.

En nyckel till framgången var det breda och gränsöverskridande engagemanget hos skolorna på KTH, säger hon. För Zeynep Cetecioglu Gurols tjänst samverkade till exempel Skolan för bioteknologi, Skolan för kemivetenskap och Skolan för arkitektur-och samhällsbyggnad.

– När tre olika skolor aktiverar sina nätverk når man ut kraftfullt. En stor del av vår fakultet har varit med i projektet.

Katja Grillner, dekanus, beskriver resultatet av rekryteringen som en stor framgång för KTH:

– Det är väldigt glädjande att vi lyckats så väl att attrahera starka kvinnliga kandidater.

En utmaning har varit att genom bra processer motverka att omedvetna fördomar slår igenom i urval och rangordningar av kandidater.

– Jag bedömer det som att hela organisationen har varit uppe på tårna, agerat medvetet och bevakande för att lyckas, säger Katja Grillner som hoppas att arbetet kan stå som en modell för KTH:s rekryteringar.

– Vi ska verkligen se till att lära oss från denna satsning. Samtidigt är det en mycket komplex utmaning, det är viktigt att vara medveten om.

De tio biträdande lektorerna

  • Sara Borgström, hållbar stadsutveckling, ABE-skolan
  • Iolanda Leite, social ICT, CSC-skolan
  • Jonas Sellberg, experimentell röntgenvetenskap och röntgenteknik, SCI-skolan
  • Andrew Karvonen, hållbar stadsutveckling, ABE-skolan

Så gick rekryteringen till

  • Totalt 712 forskare sökte tjänsterna. KTH hade då redan förslag på sakkunniga som skulle delta i rekryteringen. Några av dem visade sig vara jäviga varför en hel del nya förslag på sakkunniga fick inhämtas och bedömningsprocessen läggas upp för att undvika jäv. Vissa av tjänsterna fick över hundra sökande. Då gjordes en tvåstegsprocess där ansökningarna delades upp så att två sakkunniga läste varje ansökan. Sedan plockade man ut tio till femton personer som samtliga sakkunniga gick genom. Därefter kallades i snitt fem till intervju. Rekryteringen avbröts till två av tjänsterna.
  • Ytterligare en rekrytering av en biträdande lektor pågår, men processen är ännu inte avslutad.
Till sidans topp