Forskarna har makten över anslagen

Kommunicera på rätt sätt ökar chansen att få medel

Dennis Meredith på AAAS
Dennis Meredith (närmast i bild) menar att forskare måste lära sig att kommunicera bättre. (Foto: Peter Larsson)
Publicerad 2010-02-25

Det stora flertalet av forskarna inser vikten av att kommunicera om vad de gör. Vilket är bra, för utan en förståelse hos de beslutsfattare som håller i forskningsplånböckerna om vetenskapens värde i samhälle och näringsliv så blir det inga pengar. För att nå ända fram räcker det dock inte långt med en överlastad powerpoint-presentation.

– Att visa en större mängd text på en skärm eller en duk samtidigt som du talar om någonting annat överbelastar hjärnans vänstra hemisfär och försvårar rejält för förståelsen, säger Dennis Meredith, forskningsinformatör med ett förflutet på universitet som MIT och California Institute of Technology.

Dennis Meredith deltar i seminariet "Eyes on Screen: Communicating Science in the New Information Age" på världens största allmänvetenskapliga konferens AAAS Annual Meeting 2010 i San Diego, Kalifornien.

Problemet med överlastade presentationer är vanligt förekommande, berättar Dennis Meredith. Vilket han har helt rätt i. Sju av åtta seminarier jag deltar i på vetenskapskonferensen lider av problemet. En föreläsare berättar en sak, och en presentationsskärm innehåller väldigt mycket information om någonting annat.

Enligt Dennis Meredith räcker det inte heller med att förlita sig på ord, diagram och fraser för att berätta om vetenskapliga framsteg. Med det 21:a århundradet kommer en rad nya möjligheter att kommunicera forskningsresultat och de som inte använder sig av dessa riskerar att misslyckas med att förmedla till omvärlden vad de kommit fram till, konstaterar han.

Bilder fångar intresse

Han hänvisar till en studie från den amerikanska arbetsmiljöbyrån OSHA. Enligt studien minns människor 10 procent av vad de hör, 35 procent av vad de ser och 65 procent av vad de både ser och hör. Studien är över 10 år gammal vid det här laget, men det är få som bryr sig om studiens resultat. Allra minst forskare, understryker Meredith.

– Oavsett hur många ord du använder så är bilder avsevärt mycket bättre på att förmedla ett budskap. Bilder kritiseras ofta av forskare för att de enbart är ögongodis, men bilder är samtidigt ett avgörande förstasteg för att fånga människors intresse, säger Dennis Meredith.

För att illustrera sin tes visar han upp en rad filmklipp från det amerikanska energidepartementets satsning på att simulera och illustrera sin forskning med hjälp av superdatorer.

Den arbetslinjen visar sig vara tillämpbar på ett antal olika vetenskapliga områden, från fysik och klimatforskning till fusionsenergi, life science, material- och kemiforskning.

Filmklippen visar bland annat förlopp och sekvenser som när en supernova exploderar, hur kevlar penetreras av en vapenkula av koppar, en brutal jordbävning vid San Andreas-förkastningen och ett fartyg som kränger våldsamt i hård sjö.

Budskapet går onekligen fram till åhörarna i salen.

Bloggar ökar återkoppling

Men det räcker inte enbart med snyggare och mer pedagogiska vetenskapliga visualiseringar, hävdar Dennis Meredith. Forskare måste också använda sig av sociala medier, till exempel bloggar.

Visst omgärdas bloggarna av diverse frågetecken, men möjligheterna är långt många fler. Bland dem finns chansen att lära sig behärska ett mer tillgängligt icke-formellt språk som når oändligt många fler än den vanliga tekniska prosan, förklarar han.

Att blogga ger också forskaren ögonblicklig återkoppling på dennes idéer. Hans eller hennes professionella nätverk växer utanför det egna expertområdet och diskussioner dokumenteras på ett enhetligt och sökbart sätt som inte e-post klarar av.

– Animationer, simuleringar, interaktiva webbplatser och sociala medier har blivit nödvändiga verktyg för att kommunicera forskning, säger Dennis Meredith.

Det är en lika stor sanning som att aldrig använda fler än sju punkter per sida i en powerpoint-presentation.


Peter Larsson

AAAS – världens största vetenskapskonferens

AAAS (The American Association for the Advancement of Science) är världens största allmänvetenskapliga konferens. AAAS ger även ut tidskrifterna Science, Science Translational Medicine och Science Signaling.

AAAS grundades redan 1848 och har sedan dess verkat för att bygga broar mellan vetenskap och samhälle. På olika sätt arbetar AAAS för att uppmuntra forskare att nå ut med sin forskning till allmänheten.

2010 års AAAS-möte hölls i San Diego, Kalifornien, och innehöll 147 symposier vid sidan av seminarier, workshops, posterpresentationer och utställningar. Cirka 8000 personer deltog i konferensen som bevakades av 700 journalister.

Läs mer om AAAS 2010