Forskare vill minska matsvinn på KTH

Publicerad 2017-12-04

Ta hand om matavfallet men se först till att inte så mycket mat går till spillo. Forskarna Greger Henriksson och Annika Carlsson Kanyama har många idéer för hur KTH kan förbättra sitt miljöarbete. Följ med till ett mönstersoprum och ett med förbättringspotential.

Greger Henriksson, forskare på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), samt miljöombud på ABE-skolan, skalar en apelsin i fikarummet. Skalen slänger han i sektionen för organiskt matavfall under diskbänken. I skåpet intill finns tunnan för hushållsavfall som inte går att sortera.

– Den var tom, det är ett bra tecken, säger Greger Henriksson belåtet.

Allt matavfall i huset samlas in och tas tillvara. Den som äter till exempel en frukt vid sitt skrivbord kan spara skräpet i en personlig biogasmugg för att tömma senare.

Sorteringsskåpet brukar tömmas av institutionens städare, men den här gången tar Greger Henriksson den bruna påsen och visar oss vägen till soprummet på Osqars backe 3, som hör till Arkitekturskolan, it-support och CSC-skolan.

Annika Carlsson Kanyama, forskare i industriell ekologi på samma institution, ansluter. Medan Greger Henriksson har fokus på vad som händer med avfallet, riktar hon in sig på det som händer innan maten slängs.

– Vi skulle kunna göra hela Campus till ett experiment för att ta tillvara mat som annars blir svinn, ”Rädda maten på KTH”. Gärna med hjälp av en app, vi är ju ett tekniskt universitet. Vi skulle kunna erbjuda mat som blivit över från catering eller mat som vi har över hemifrån.

Mat från främlingar

En stad i Australien provade ”left-over swap”, men människor hade svårt att ta emot mat av främlingar, berättar Annika Carlsson Kanyama.

– Däremot har det visat sig att folk är beredda att dela när de känner dem som ger bort maten. Att ta emot mat från dem man jobbar med borde fungera.  

När Greger Henriksson öppnar locket till tunnan för matavfall fylls luften av fruktflugor. Men soprummet är välstädat och lukten inte påträngande. Mycket riktigt är detta mönstersoprummet.

– Vaktmästare och städare gör ett jättejobb för att hålla det snyggt, säger Greger Henriksson.

Det finns möjlighet att sortera soporna i många olika kärl. Även miljöfarligt avfall som metall, lågenergilampor och sprejburkar tas om hand. Längst in står en press för kartong och wellpapp.  

Papperssäcken för matavfall är blöt i botten, men det gör inget.

– När Stockholm vatten och avfall kommer och hämtar matavfallet rullar de ut tunnan och tömmer hela. Sedan går den att spola ur här i soprummet, säger Greger Henriksson.

Drivmedel för bussar

Matavfallet transporteras till en biogasanläggning i Huddinge, där det rötas och omvandlas till 97-procentig icke-fossil metangas och ekogödsel. Gasen tankas av bland annat cirka 2 500 taxibilar och 328 SL-bussar i Stockholm. Ekogödseln används till ekologisk odling.  

Det var Greger Henriksson som fick reda på att det fanns tunnor för matavfall undanställda på en hylla i soprummet. Han ställde fram tunnorna och fick hjälp av Akademiska Hus att boka hämtning.

Dessförinnan hade han samlat in avfall på sin avdelning och själv lämnat det utanför KTH där det fanns hämtning av Stockholm vatten och avfall. Annika Carlsson Kanyama frågar sig hur vi ska få ett hållbart samhälle när det kan vara så svårt att få till det praktiskt.

– Egentligen är det ju inte svårt, men det krävdes att du Greger kom hit och fixade det praktiska. Ibland kan det vara otroligt trögt, tycker du inte?

– Jo, men för envisa personer som dig och mig kan det bli en sporre, svarar Greger Henriksson, samtidigt som han betonar att alla länkar i kedjan måste fungera.

– Många personalkategorier är inblandade i hanteringen av matavfallet. Administratörer, lärare, forskare, vaktmästare och städpersonal från KTH, liksom personal från Akademiska hus.

Lösning för entusiaster

Nästa soprum ligger hos ABE-skolan, på Brinellvägen 1. Här saknas tunna för matavfall. Det luktar sopor och golvet är inte rent.

– Det krävs bara att man missköter soprummet lite så sätter sig lukten. Det behövs en storstädning och renovering. Sedan skulle det gå att ordna det snyggt och praktiskt även om rummet är litet, säger Greger Henriksson.

När han tidigare arbetade i huset uppfattade han det först som att det saknades sopsortering eftersom det inte fanns några kärl uppe på avdelningarna.

– Men sedan tänkte jag att ”vänta nu, soprummet är öppet och vi kan åka ner med soporna precis som vi gör hemma”.

– Det är en lösning för entusiaster, andra måste få support. Det är dessutom en ledningsfråga att visa att man prioriterar detta, menar Annika Carlsson Kanyama.

Greger Henriksson håller med, även om han själv tycker att det är en enkel sak att ta hissen ner eller varför inte gå över gatan till universitetsförvaltningens hus där det redan finns en tunna för matavfall.

– Mycket handlar om att lägga tillrätta det praktiska. Små saker som att folk ska ha tillgång till soprummen via sina passerkort. Man ska göra det enklare att sortera än att låta bli.

Text: Ann Patmalnieks

Mindre avfall – mer källsortering

I KTH:s hållbarhetsmål ingår det att avfallsmängden ska minska och källsorteringen öka. Projektet med att samla in matavfall på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) är ett av KTH:s pilotprojekt. Även universitetsförvaltningen har genomfört ett motsvarande projekt som nu ska permanentas.

– Vi hade mycket samarbete med lokalvård och vaktmästare. En del saker fick vi skruva lite på allt eftersom. Till exempel visade det sig vara bäst att låta vaktmästarna tömma kaffesump från maskinerna separat, medan lokalvårdarna tog hand om det andra avfallet, berättar Jannica Häggbom miljösamordnare på KTH Sustainability Office och projektledare för avfallsprojektet.

De skolor som är intresserade av att börja ta hand om matavfall kan kontakta KTH Sustainability Office för att få stöd och rekommendationer om hur det kan göras. Ett tredje pilotprojekt för källsortering genomförs på Skolan för teknik och hälsa (STH). KTH har också beställt specialdesignade, robusta sorteringskärl ska ställas ut i grundutbildningslokaler.

Till sidans topp