Forskare övar svenska på lunchen

Publicerad 2017-03-06

En timme i veckan då man bara får prata svenska. Det är syftet med KTH:s nya språkkafé för anställda som inte har svenska som modersmål.
– Det här är ett bra tillfälle för mig att verkligen fokusera på svenska – jag behöver fler sådana tillfällen, säger deltagaren Jamie Rinder.

Jamie Rinder, lärare i engelska på enheten för språk och kommunikation, är en av ett tiotal KTH-medarbetare som träffas varje torsdag i lärarloungen på biblioteket för att öva på sin svenska. Över en lunchmacka diskuterar de innehållet i en aktuell svensk debattartikel, tillsammans med svenskläraren Eva Löfstedt-Panova.

Gruppen består framför allt av doktorander och forskare. De kommer från länder som Tyskland, Kina, Ryssland, Syrien och Storbritannien och har bott i Sverige i allt från fyra månader till sju år. Alla behärskar grunderna i språket, men för de flesta av dem är språkkaféet det enda tillfället då de enbart hör och talar svenska.

– På institutionerna har en stor del av doktoranderna ett annat modersmål än svenska, och de flesta pratar därför mest engelska eller sitt eget språk, både på jobbet och i vardagen, säger Rebecca Hincks, chef för KTH:s enhet för språk och kommunikation, och den som startade språkkaféet för KTH-anställda i höstas.

Jamie Rinder kom till Sverige för sex år sedan och har precis blivit svensk medborgare.

– Jag anmälde mig till språkkaféet när jag blev medborgare eftersom jag inte pratar tillräckligt mycket svenska i vardagen. De flesta av mina studenter vet nog inte ens att jag kan prata svenska, säger han.

Inför varje möte läser deltagarna en debattartikel i ett aktuellt, oftast forskningsrelaterat, ämne. När vi är på besök diskuteras en debattartikel ur Dagens Nyheter, skriven av tre Uppsala-forskare som JK-anmält regeringens förslag om att begränsa fri forskning.

Lunchträffen inleds med en allmän diskussion om texten där deltagarna berättar vilka ord de hakat upp sig på. Eva Löfstedt-Panova får förklara begrepp som ”faktaresistens”, ”expertförakt” och ”inskränkt”, och det uppstår en diskussion kring huruvida JK, Justitiekanslern, är en politisk institution eller inte.

Därefter fortsätter samtalet i smågrupper, för att alla ska få en chans att komma till tals. Trots det komplexa ämnet sker samtalen enbart på svenska.

– Andra språkkurser jag har gått har framför allt varit inriktade på att skriva, men det här är ett bra tillfälle att öva mig på att prata, säger Yalin Huangfrån Kina, doktorand inom elkraftteknik.

Språkkaféet, som finansieras genom Erasmus Plus, vänder sig till medarbetare som redan har gått ett par nivåer av de svenskkurser som KTH erbjuder. Minst Svenska B1 krävs för att kunna delta i diskussionen utan att använda andra språk än svenska, menar Eva Löfstedt-Panova.

Förutom möjligheten att förbättra sitt språk och träffa medarbetare från andra institutioner hoppas Rebecca Hincks att deltagarna ska få en vana att ta del av svenska nyhetsmedier, och bli mer insatta i samhällsdebatten.

– Att delta i samhällsdebatten är också en del i rollen som forskare på KTH, och därför är de bra att de sätter sig in i den här typen av debattartiklar, säger hon.

Text: Kristin Djerf

Fakta KTH:s språkutbildning i svenska

  • KTH erbjuder fem nivåer av språkutbildningi svenska för de anställda.
  • Språkkaféet är en del av KTH:s internationaliseringsarbete på hemmaplan, och är en fortsättningsverksamhet för anställda som redan har läst kurserna A1, A2 och B1 på KTH eller någon annanstans. Språkkaféet träffas varje torsdag vid lunchtid, kl 12-13, i lärarloungen i huvudbiblioteket.
  • Dessutom startade i januari den andra pilotomgången av en åttaveckors intensivkursi svenska som arrangeras av KTH Relocation och KTH Karriär och Kompetensutveckling. Här ingår att kursdeltagaren får en egen study-buddy som man träffar en gång i veckan.
Till sidans topp