Forskare kräver miljösatsning på campus

DEBATT

Publicerad 2016-05-13

KTH måste sikta mot guld i miljöcertifieringen av alla nybyggnationer på campus. Det är viktigt att studenterna får se ledande miljösatsningar på nära håll, skriver två forskare i ett inlägg.

Hösten 2014 fick ABE-huset på KTH högsta betyg, guld, inom certifieringssystemet Miljöbyggnad.  Systemet utvecklades av bland andra KTH i samarbete med industripartner i Boverkets Bygga-Bo-dialogen och betygsätter byggnaders miljöprestanda på tre nivåer – guld, silver och brons. Miljöbyggnad guld innebär ett hus med lågt energibehov och en kontrollerad inomhusmiljö utan kända farliga kemikalier.

Men nu när KTH ställer krav på kommande nybyggnationer på campus ser det annorlunda ut. Enligt ledningsbeslut ska högsta möjliga miljöprestanda eftersträvas vid ny- och ombyggnader – inom ramen för ekonomiska förutsättningar.  Det innebär att högre inköpskostnader kan göra det omöjligt att sikta mot en guldcertifiering för alla nybyggnationer och att man i stället väljer en lägre nivå.

På avdelningen för miljöstrategisk analys (fms) avslutar vi just nu ett flerårigt forskningsprojekt där vi intervjuat hyresgäster och ledande fastighetsägare för att undersöka den strategiska nyttan de upplevt genom miljöcertifieringen. Utifrån våra resultat kan vi konstatera att det vore ett tankefel om KTH skulle använda enbart inköpskostnader som beslutsunderlag för att välja bort Miljöbyggnad guld.

Liten kostnadsökning

Undersökningen visar att de flesta fastighetsägare bedömer inköpskostnaden som något högre för att nå upp till kraven för en miljöcertifiering. Men ökningen är liten i sammanhanget. En fastighetsägare i undersökningen hade budgeterat för fem procents kostnadsökning. Med facit i hand blev kostnaden mindre.

I ett annat fall antog en vårdlokalägare att satsningarna för att nå guld skulle höja kostnaden med omkring tio procent. En uppföljning visade att ökningarna stannade vid två procent. Delar av dessa kostnader kan dessutom hämtas in direkt genom lägre energikostnader i driften. En annan del av merkostnaderna uppstår för att utesluta kända farliga kemikalier från byggnaden.

Men att nå ut med ett hållbarhetsbudskap till viktiga intressenter är betydelsefullt också för hyresgästerna. Vattenfall, Ericsson, Ångpanneföreningen, Sweco och Bengt Dahlgren AB har alla huvudkontor i Stockholm i guldcertifierade hus.

De påpekar ödmjukt att deras miljöansvar går långt mycket längre än frågan om vilka lokaler de hyr. Samtidigt är de noga med att de valt certifierade byggnader för att sätta prägel på medarbetarnas vardag. Och det fungerar. Medarbetare på företagen är stolta över lokalernas miljöcertifieringar, miljömedvetenheten ökar och rekryterare tar stöd av det i den ständiga talangjakten.

Nå ut till studenter

Det är ännu viktigare att på KTH nå ut till studenterna med ett budskap om ingenjörers viktiga roll för hållbar utveckling. 2015 antog FN nya hållbarhetsmål, och de globala klimatmålen skärptes i Paris för att hålla uppvärmningen närmare 1,5 grader.

KTH:s ingenjörer har stora möjligheter att bidra till att dessa högt satta mål blir mer än tomma löften. Men för att komma dit räcker det inte att vi lärare säger fina ord om hållbarhet. Att kunna se, känna och uppleva ledande miljösatsningar på nära håll under studietiden är ännu viktigare.

Vi vet att Miljöbyggnad guld går att nå med noga utvald och beprövad teknik. Därför är ett krav på Miljöbyggnad guld för samtliga nybyggnationer på campus ett rimligt och tryggt sätt att möjligöra sådana upplevelser för våra studenter.

Det är lätt att tro att Miljöbyggnad guld medför en högre prislapp. Erfarenheter visar att prisökningen är liten, medan vinsterna är mycket lägre energikostnader och en giftfri innemiljö. Det vore ett misstag för KTH att fråga sig om man har råd att sikta mot Miljöbyggnad guld – frågan är snarare om man har råd att inte sikta mot guld.

Nils Brown, doktorand, kursansvarig för Energi, klimat och miljö, Introduktionskurs till Civilingenjörsprogrammet i energi och miljö

Tove Malmqvist, forskningsledare och projektledare för ”Gröna fastigheter och potentiella mervärden för fastighetsägare och lokalhyresgäster”.

Till sidans topp