Till innehåll på sidan
Mikael Amelin
Ekonomiskt stöd skapar en positiv atmosfär kring att ta ut sin föräldraledighet, säger Mikael Amelin som ska vara föräldraledig första halvåret 2012. (Foto: Christer Gummeson)

Forskare belönas för föräldraledighet

Publicerad 2011-09-28

Föräldralediga forskare på Elektroskolan får 300 000 kronor i finansiellt stöd under sin barnledighet. Pengarna ska minska pressen att tvingas söka forskningsanslag när man är hemma med småbarn.

– Det är ett bra initiativ som har ett viktigt symbolvärde. Jag tror det bidrar till att skapa en positiv atmosfär kring att ta ut sin föräldraledighet, säger forskaren Mikael Amelin, som kommer att söka bidraget inför sin pappaledighet nästa år.

Idén till stödet kommer från Lise-Lott Wahlberg, Elektroskolans administrative chef. Hon ser det som ett sätt att lätta på bördan för forskare med småbarn.

– Så gott som alla våra forskare söker externa medel för både sin egen forskning och sina doktorander. Finansieringssituationen skapar en press för många att söka medel även om de till exempel är barnlediga. Så varför inte ge dem ett bidrag under den tiden för att minska pressen? Vi vill med den här reformen visa att Elektroskolan bryr sig om sina medarbetare, säger hon.

Lise-Lott Wahlberg hämtade inspiration från KTH:s senaste medarbetarundersökning när hon tillsammans med avdelningscheferna utformade föräldrastödet. Resultatet från undersökningen visade överlag ett gott resultat med hög trivsel för Elektroskolans anställda. På minussidan fanns att många upplevde högt ställda arbetskrav i kombination med liten tid för återhämtning.

– Det stärkte mig i uppfattningen att det är viktigt att uppmuntra till föräldraledighet, säger hon.

Finansierar en doktorand

Stödet kan sökas av lektorer och biträdande lektorer och motsvarar ett halvt års finansiering av en doktorand. Pengarna går formellt till avdelningen, men knyts till den enskilda forskaren.

– I de här sammanhangen är det kanske inte några stora pengar, men det är i alla fall ett första steg. Om det ger ett bra utfall kan vi förhoppningsvis höja nivån, säger Lise-Lott Wahlberg.

Mikael Amelin välkomnar reformen, samtidigt som han betonar att det redan är ett bra klimat för föräldrar på KTH.

– Med det här bidraget blir det extra bra för oss föräldrar på Elektroskolan. Man ska inte underskatta betydelsen av de signaler som ett ekonomiskt stöd sänder ut. Atmosfären och stämningen på arbetsplatsen spelar stor roll i den här frågan, säger han.

Mikael Amelin har en tjänst som biträdande lektor på avdelningen för elektriska energisystem. Till nästa höst planerar han att ansöka om en lektorstjänst. Det förutsätter att han uppfyller vissa krav, bland annat att han kan visa att han sökt och fått forskningsfinansiering.

– Självklart är det bra med det här bidraget. Det är aldrig en nackdel att kunna visa att jag drar in pengar till avdelningen. Jag kommer att redovisa det här stödet i mitt CV när jag ansöker om befordran, säger han.

Förbättra jämställdheten

Samtidigt konstaterar Mikael Amelin att hans forskningsområde har det ovanligt förspänt just nu när det gäller extern forskningsfinansiering. Det finns ett väldigt bra tryck inom områden som smarta elnät, vindkraft och elmarknadsforskning, säger han.

– Vårt problem är snarare att hinna med alla projekt som kommer in. Vi har anställt flera biträdande lektorer senaste tiden, men har ändå jobb över öronen. Så för närvarande är inte finansieringen kritisk, men sådant kan ju alltid ändras.

Avsikten med reformen är även att förbättra jämställdheten på Elektroskolan. I dag finns det bara fyra kvinnliga lärare i kollegiet, berättar Lise-Lott Wahlberg.

– Vi har desto flera kvinnliga doktorander, men de försvinner i många fall till näringslivet efter sin examen. Kanske kan en sådan här reform sända ut signaler som gör att fler kvinnor söker sig hit, säger hon.

Att KTH under oktober ska genomföra en uppföljande medarbetarundersökning ser hon som mycket värdefullt. Inte minst för att det kan visa om något hänt sedan förra mätningen.

– För oss är det viktigt att se om vi lyckats upprätthålla den standard vi hade förra gången. Har det skett några försämringar kan vi snabbt sätta in åtgärder för att komma till rätta med dem, säger hon.


Text: Christer Gummeson

Läs artikel om årets medarbetarundersökning