Till innehåll på sidan
Undervisningskulturen skiljer sig åt både mellan och inom lärosäten. (Foto: Jann Lipka)

Fokus på studenternas viktigaste fråga

Publicerad 2015-03-11

Studenter tycker att pedagogiken är den viktigaste utbildningsfrågan. Men undervisningskvaliteten på olika lärosäten varierar stort. Johan Alvfors, Sveriges förenade studentkårer, vill lyfta statusen på läran om lärandet.

Johan Alvfors. Foto: SFS

I morgon torsdag hålls KTH:s första högskolepedagogiska konferens. Öppningstalare är Johan Alvfors, vice ordförande för SFS och tidigare kåraktiv på KTH inom utbildningsfrågor.  I anförandet kommer han att betona vikten av att sätta studenternas lärande i centrum.

– Ofta fastnar pedagogikdebatter i olika teknikaliteter och delfrågor: smala infallsvinklar på utbildningen, krav på studenternas förkunskaper eller brist på resurser. Men det gäller att diskutera pedagogiska frågor utifrån studenters faktiska situation och undvika att hamna i gamla hjulspår.

”Studenten i centrum” har varit en devis under flera år – har det inte fått önskad effekt?
– Till en del, men våra undersökningar visar att de flesta studenter upplever att de är ”gäster” inom akademin. Formellt finns det gott inflytande för studenterna, men i praktiken känner sig många inte delaktiga i undervisningen.

Enligt SFS enkäter högprioriterar studenter pedagogiska frågor. Samtidigt är det inom just pedagogiken som det finns stora brister, enligt Johan Alvfors. Inte minst är kvaliteten ojämn, ofta som en följd av att pedagogisk utveckling bygger mycket på eldsjälar och deras drivkraft.

– Det finns ingen nationell ambition inom högskolepedagogiken och ofta saknas strukturer på universiteten som prioriterar och belönar god undervisning. Tittar man på policynivå så har en del lärosäten möjlighet till pedagogisk meritering, andra inte.

Finns det särskilda utmaningar på ett tekniskt lärosäte?
– Jag tror det. I skuggan av en stark betoning på forskning har det vuxit fram en undervisningskultur som är studentpassiv. Kurser består ofta av föreläsningar och tentor. Studenterna kallar ofta sina lärare för ”föreläsare” – det tyder på en passiv relation och passiv undervisning. Där har man en utmaning.

Hur ser du på KTH:s arbete för att utveckla högskolepedagogiken?
– Det finns goda förutsättningar, bland annat har man byggt upp en stark högskolepedagogisk avdelning, Men det saknas centrala verktyg, exempelvis behöver man jobba mer med att kontrollera pedagogiska meriter hos dem som ska anställas.

Ett viktig steg på vägen är att höja utbildningens status i nivå med forskningen, enligt Johan Alvfors. Fortfarande anses forskningen vara viktigast och många har svårt att hinna med att skaffa sig pedagogiskt meritering, menar han.

Torsdagens utbildningskonferens är den andra på kort tid där SFS är med och för ut sina medlemmars synpunkter. Det är nödvändigt med sådana forum för att utbyta erfarenheter, även i vardagslag behövs det flera mötesplatser för lärarna att diskutera pedagogik, menar Johan Alvfors.

Är det några programpunkter på konferensen som du särskilt ser fram emot?
– Workshopen med Mark Decker som fokuserar på att deltagarna ska få insikter i studentaktiva metoder. Dessutom är upplägget på programpunkten interaktivt. Inte illa – han lever som han lär.

Text: Christer Gummeson

Johan Alvfors om:

  • E-lärande: ”Det är bra att man har en uppsättning nya verktyg som lärare. E-lärande skapar nya möjligheter.  Men i grunden är det inte annorlunda jämfört med annat lärande. Det är viktigt att pedagogikfrågor inte fastnar på teknikstadiet utan fokuserar på metodik.”
  • Kamratundervisning, peer instruction: ”Det ger ansvar till studenterna och skapar studentaktivt lärande, vilket självklart är bra. Men det finns ingen mirakelmedicin när det gäller undervisningsmetoder. Metoden ska väljas utifrån målet med kursen.”
  • Den sociala dimensionen – inkluderad och trygg i undervisningssituationen: ”Det blir mer och mer uppmärksammat, i alla fall i perioder. Trygghet är en grundläggande förutsättning för lärande, finns den inte blir det svårt att lyckas.”
  • Vad är viktigast – engagerad lärare eller nydanande pedagogik? ”Ingendera egentligen. Det finns traditionell pedagogik som fungerar mycket bra. Engagemang är naturligtvis bra, men det viktigaste är att man använder rätt undervisningsmetod och att studenterna når lärandemålen. I dag kan det nästan vara nödvändigt att vara eldsjäl som lärare för att lyckas, eftersom det finns brister i strukturerna. Det är inget hållbart system.”

KTH:s högskolepedagogiska konferens  har samlat 160 deltagare och 30 konferensbidrag från lärare på KTH. På konferensens hemsida finns bidragens abstracts, i efterhand kommer power point-presentationer att läggas ut.