Fler prestationer höjer anslag

Citeringar och externa medel i ny fördelningsmodell

Publicerad 2009-06-09

Universitetsstyrelsen ska vid sitt nästa möte besluta om en ny modell för hur fakultetsanslagen ska fördelas till KTH:s skolor. I modellen beaktas förutom forskarexamina även externa anslag och citeringar som prestationer.

Folke Snickars
Folke Snickars

Bakgrunden till förslaget om ett nytt resursfördelningssystem är de förändringar som skett på nationell nivå. I enlighet med regeringspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” fastställdes förra året en ny modell för fördelning av resurser för forskning och forskarutbildning till lärosätena.

Avsikten med de förändringar i KTH:s fördelningssystem som nu föreslås är att ta tillvara de möjligheter som den statliga modellen erbjuder, förklarar fakultetens dekanus Folke Snickars.

– De nya principerna för fördelning till lärosätena syftar till att premiera kvalitet och vi vill skapa incitament inom KTH för att följa de principerna.

Det förslag som universitetsstyrelsen ska ta ställning till går ut på att fakultetsmedlen till skolorna fördelas enligt tre kategorier.

1. En bastilldelning som utgör 50 procent av den totala fördelningen. Bastilldelningen ska trygga förutsättningarna för långsiktig planering.
2. En tilldelning baserad på strategiska överväganden för riktade satsningar med 3–5 års perspektiv. Strategidelen ska utgöra 25 procent av all tilldelning och fastställas i förhandlingar med rektor.
3. En prestationsdel som också ska utgöra 25 procent av all tilldelning. Den baseras på tre olika indikatorer, omfattningen av externa medel, forskarexamina och citeringar.

Flera prestationer

Den mest påtagliga förändringen ligger i prestationsdelen som hittills enbart baserats på antalet examinerade forskare. Men av de tre indikatorer som ingår i den nationella modellen, externa medel, vetenskaplig produktion och helårsstudenter, har KTH alltså valt bort den sistnämnda.

Anledningen till helårsprestationer inte finns med, förklarar Folke Snickars, är att det nya nationella fördelningssystemet än så länge bara gäller medlen till forskningen och forskarutbildningen.

– Eftersom vi inte riktigt vet vad som kommer från nationell nivå tycker vi att vi kan vänta med den biten. I dagsläget är det viktigare att förstärka prestationsdelen vad gäller forskningen, säger Folke Snickars.

Utformningen av prestationsdelen är den fråga som diskuterats mest intensivt. Christofer Leygraf, skolchef för Kemiskolan, efterlyser en motsvarande diskussion om strategidelen.

– Det finns flera angelägna strategiska frågor att behandla, exempelvis de grundläggande ämnenas roll och satsningen på tyngre vetenskaplig utrustning. Därför är det viktigt att det ges tillfällen till tydliga strategiska diskussioner mellan KTH:s ledning och skolledningarna.

Träder i kraft omgående

I övrigt tycker Christofer Leygraf att det nya systemet ger en bra balans mellan långsiktighet och kortare satsningar.

– Det är bra att vi har ett system som värnar om kvaliteten, det är viktigt för fördelningen mellan lärosätena. Om KTH som helhet får mer medel så vinner ju alla skolor på det.

Om universitetsstyrelsen godkänner förslaget kommer det att träda i kraft omgående och börja användas redan i augusti. Men enligt Folke Snickars bedömning, kommer det inte att innebära några dramatiska förändringar i utfallet för skolorna. Det är inte heller de nya nationella fördelningsprinciperna som kommer att påverka KTH:s framtida arbete mest menar Folke Snickars.

– Den stora förändringen är egentligen regeringens satsning på 20 strategiska forskningsområden. Vi räknar med att den ska ge ungefär 150 nya miljoner och utformningen av den satsningen kommer att bli den stora diskussionen i höst.


Ursula Stigzelius