Till innehåll på sidan

Fler praktiska moment för studenterna

”Vi måste värna om utbildningen som en yrkesutbildning”

Kristina Edström
Kristina Edström har varit med och utvecklat utbildningsmodellen CDIO från start. Nu införs CDIO på alla utbildningsprogram på KTH. (Foto: Jann Lipka)
Publicerad 2010-10-06

Att utbilda ingenjörer som har en helhetssyn på tekniken, är kommunikativa och kan samarbeta i team. Kort sagt, ingenjörer som är bättre förberedda för dagens yrkesliv. Det är målsättningen för den nya utbildningsmodell som nu införs på samtliga KTH:s program.

Utbildningsmodellen CDIO har utvecklats på KTH under närmare 10 år och tillämpats på Farkostteknikprogrammet och på ITM-skolans Design- och produktframtagning sedan 2003.
Erfarenheterna från de programmen är så goda att KTH:s ledning har beslutat att modellen ska introduceras på alla program.

Bakgrunden är den kritik som ibland riktas mot ingenjörsutbildningarna för att ha blivit för teoretiska. Den centrala idén i CDIO är att ge ett tydligare yrkesperspektiv genom att föra in fler praktiska moment och metodisk färdighetsträning.

– Det handlar om att utbilda ingenjörer med goda ämneskunskaper som också kan använda dem i verkliga situationer, säger Kristina Edström på Learning Lab, som varit med om att utveckla CDIO-modellen från start.

Ingenjörsutbildningarna är traditionellt upplagda på olika ämneskurser och även examens- och övningsuppgifter fokuserar på varje ämne för sig påpekar Kristina Edström.

– Studenterna får mest lösa artificiella problem som illustrerar en liten del av ämnets teori.

Verklighetens problem

Men om man tittar på verkliga problem, sådana som yrkesverksamma ingenjörer arbetar med att lösa, så har de problemen ingen som helst respekt för ämnesgränserna, säger Kristina Edström.

Ett viktigt inslag i CDIO-modellen är därför att genom hela utbildningen lägga in verklighetstrogna projektarbeten som stimulerar studenterna att använda och korsbefrukta olika ämneskunskaper. Men projektarbetena syftar också till att ge träning i annat än de rent tekniska kunskaperna.

– Ute i arbetslivet är det ju inte bara ämneskunskaper som gäller. En yrkesverksam ingenjör måste också kunna kommunicera, planera, arbeta i team och samarbeta med andra yrkesgrupper, säger Kristina Edström.

CDIO-modellen lägger bland annat stor vikt vid att utveckla den kommunikativa förmågan. I den ingår till exempel att kunna göra övertygande presentationer både på svenska och engelska, riktade till olika målgrupper, argumentera för sina projekt och entusiasmera medarbetare.

– Mer av kommunikativa färdigheter är också något som arbetsgivarna länge efterlyst, påpekar Mats Hanson på Learning Lab, som leder projektet med att införa CDIO-modellen på alla program.

Uppfylla arbetsgivarens behov

Att försäkra sig om att ingenjörsutbildningarna uppfyller studenternas, samhällets och arbetsgivarnas behov är ett huvudmål för CDIO-projektet. Men det finns också mycket att vinna i själva utbildningssituationen, menar Kristina Edström.

Genom aktiva undervisningsformer får studenterna arbetande kunskaper och en tydligare bild av vad yrket kommer att kräva av dem – och blir därmed mer motiverade för att tillgodogöra sig utbildningen.

– Utbildningen blir effektivare. Det blir roligare att vara student och roligare att vara lärare.

KTH var med och grundade det så kallade CDIO-initiativet år 2000 tillsammans med Chalmers, Linköpings universitet och MIT. Modellen har sedan utvecklats bland annat på KTH:s pilotprogram Farkostteknik och har fått internationell spridning. Många KTH-lärare har varit drivande och Kristina Edström sitter i den internationella styrelsen för CDIO-initiativet som idag består av 50 deltagande lärosäten.

– KTH har alltså hunnit bygga en bred och djup kompetens i CDIO, konstaterar Mats Hanson.

Att tillämpa CDIO-modellen i alla program, även de utpräglat teoretiska, ställer lärare och skolledning inför nya utmaningar. Därför pågår nu ett intensivt arbete med information och utbildning. Målsättningen är att alla program ska vara genomlysta inom två år.

– Vi måste värna om utbildningen som en yrkesutbildning. Så det här är något vi måste göra, både för studenternas, för KTH:s och samhällets skull, säger Kristina Edström.


Text: Ursula Stigzelius