En vision om fler bostäder på KTH:s campus.

Ett levande campus med fler bostäder

Publicerad 2009-09-29

Forskarlägenheter, studentbostäder, hotell. Fler bostäder står högst upp på prioriteringslistan i den nya utvecklingsplanen för KTH Campus.
– Det är mycket angeläget, det råder en akut brist på bostäder för våra forskare och studenter, säger förvaltningschefen Anders Lundgren.

Nya bostäder på campus är ett önskemål som funnits länge från KTH:s sida. Och behovet har blivit allt mer uppenbart i takt med universitetets internationalisering konstaterar Anders Lundgren.

– Att kunna erbjuda en bra infrastruktur med både bra arbetslokaler, kommunikationer och bostäder är helt avgörande om vi vill kunna konkurrera på den internationella forsknings- och utbildningsmarknaden.

Nu har också för första gången uttalade planer på bostadsbyggande inom campus skrivits in i
utvecklingsplanen för byggnader och mark (UBM) för KTH Campus. Tidigare har bostadsplanerna stoppats upp av mark- och fastighetsförvaltarnas tveksamhet. Men en förändrad inställning från Akademiska hus har nu gett en ny öppning, förklarar Anders Lundgren.

– Det är väldigt tillfredsställande. Campus KTH har ju ett fantastiskt läge med närhet till staden och nationalstadsparken, påpekar han.

Utredning om bostäder

En utredning om ”Ny-, om- och tillbyggnader för bostadsändamål” ska starta redan i höst och ambitionen är att bostadsplanerna ska realiseras inom de närmaste fem åren. I första hand pekas västra campus ut som ett tänkbart område för kompletteringsbebyggelse. Något mått på omfattningen av det tilltänkta bostadsbyggandet nämns dock inte.

Fler bostäder på campus skulle också bidra till att förverkliga visionen om ett Levande campus, påpekar KTH:s campusarkitekt Kristina Johansson.

– Vi vill ju ha ett levande campus dygnet runt och vi vill finnas i gemenskap med omvärlden, säger hon.

Högt upp på hennes önskelista står därför också den så kallade Akademiska landsvägen som ska länka samman Campus KTH med Albano och Stockholms universitet. En förutsättning för att Akademiska landsvägen ska kunna förverkligas fullt ut är bland annat en ny bro över Roslagsbanan, något som inte är helt okomplicerat.

Ett förslag till detaljplan med en ny bro förkastades för några år sedan efter att ha överklagats ända upp i regeringsrätten. Men i utvecklingsplanen skissas nu två nya, alternativa, lägen.

– För en ny bro måste till, det är absolut nödvändigt, säger Kristina Johansson.

Närmare Nationalstadsparken

Via bron ska Drottning Kristinas väg och därmed Akademiska landsvägens första sträcka ansluta till Albano. Tanken är att landsvägen sedan ska följa Roslagsvägens sträckning fram till Frescati.

Litet närmare i tid ligger dock flera angelägna förbättringar av anslutningen till staden och trafikmiljön i och omkring campus. En ny, mer markerad entréplats i början av Drottning Kristinas väg vid Östra station, ska ge en tydlig ingång till campus.

Drottning Kristinas väg ska dessutom få en ny gestaltning som campus huvudgata och den första sträckan av Akademiska landsvägen. Vägnätet inom campus ska förstärkas bland annat genom en del nya tvärförbindelser mellan huvudgatorna.

I ett samarbete med Länsstyrelsen planerar KTH för att förbättra tillgängligheten till Nationalstadsparken med tydliga entréer, skyltning och nya promenadstråk. En framtida förlängning av Biblioteksstråket ska också förbinda parken med västra campus.

Text: Ursula Stigzelius