Till innehåll på sidan

”Entreprenörsandan kan stärkas”

DEBATT

Publicerad 2017-01-24

Ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm uppskattar verksamheten vid KTH Innovation, men hävdar samtidigt i ett debattinlägg att svenska lärosäten fortfarande har en bit kvar till det entreprenöriella universitetet.

Pontus Braunerhjelm.

Malin Luuke, kommunikationsansvarig på KTH Innovation, är upprörd för att jag i en intervju i KTH Magazine inte lyft fram KTH Innovation som ett framgångsexempel. Jag känner väl till KTH innovation och ger gärna deras verksamhet en eloge men mitt yttrande i intervjun kopplade i första hand till stadierna innan en idé plockas upp av KTH Innovation.  

I utredningen Entreprenörskap inför det 21 århundradet (SOU 2016:72) som intervjun fokuserar på ska enligt direktiven i princip samtliga policyområden utom skatter behandlas. En del handlar om kontaktytor mellan näringsliv och högskolor/universitet och där tas också innovationskontoren upp. Om Malin Luuke läser utredningen kommer hon att notera att jag förordar att en utökning av innovationskontorens roll och ansvar bör utredas samt att finansiering av innovationskontoren bör baseras på hur väl dessa lyckas.

Kriterierna för dessa föreslås ungefär vara de parametrar som Malin Luuke räknar upp (vilket innebär att KTH Innovation sannolikt kommer ut förhållandevis väl). Detta för att skapa incitament för att ”best practice” sprids innovationskontoren emellan. Mer generellt diskuteras också i utredningen hur universitet och högskolor i än högre grad skulle kunna bidra till innovation och på sikt tillväxt och välstånd och bättre interagera med näringslivet.

Uppgiften i en statlig utredning är inte i första hand att dela ut beröm utan att objektivt belysa möjligheter som inte är fullt utnyttjade och identifiera hinder där det finns möjlighet till förbättring. Jag har svårt att tro att svenska lärosäten eller deras innovationskontor har nått det stadiet då alla resurser och möjligheter tas tillvara på ett optimalt sätt.

Vi bör därför vara öppna för vad som händer på andra platser och försöka lära oss av det. Jag hävdar att det finns större utrymme för så kallade makers space,  coworking areas och garage-labb och liknande verksamheter, som ytterligare skulle stärka den entreprenöriella andan  och öka intresset för entreprenörskap på svenska universitet. Det går framåt men det är fortfarande en bit kvar till det entreprenöriella universitetet!

Pontus Braunerhjelm, professor, Industriell teknik och management