Engagemang som gör utbildningen bättre

Publicerad 2018-05-02

Har du idéer och förslag om hur KTH:s utbildningar kan förbättras? Då kan en gräsrotsrörelse med kollegiala arbetsgrupper vara något för dig.

Utbildningsfrågor på KTH hanteras av en rad specialister – studierektorer, pedagogiska utvecklare, program- och utbildningsansvariga och utbildningsadministratörer. Syftet med de arbetsgrupper som startade i början av förra året var att samla alla med utbildningsansvar för nya perspektiv och lösningar.

 – Vi har inte jobbat så här gränsöverskridande tidigare, och gensvaret var stort kring behovet att mötas, säger Viggo Kann, professor och pedagogisk utvecklare som tillsammans med Anna-Karin Högfeldt, högskolepedagog, koordinerar grupperna.

Nu vill de locka fler till arbetsgrupperna som från april öppnats för all personal – lärare och administratörer – som känner engagemang och vill vara med och förändra. Syftet är att ta vara på mer av den kompetens som finns inom organisationen.

– Vi vill ha bredare förankring. Det finns många som kan tillföra kunskap och erfarenhet i vårt arbete. Det här är en chans att få jobba med sina hjärtefrågor inom utbildningen.

Målet är att stärka kvaliteten på utbildningen. Arbetsgrupperna, för närvarande åtta med ett 60-tal personer engagerade, kallas PriU-grupper och fördjupar sig inom frågor som är prioriterade för utbildningen. Det rör alltifrån digitalisering och internationalisering till arbetslivsanknytning och praktiska frågor som lokaler, schema och planering.

Tar lång tid

– Det kan vara svårt att nå ända fram till konkreta, hållbara förslag om man inte diskuterar utbildningsfrågor över gränserna mellan yrkesroller och funktionsansvariga. Med många perspektiv täcker vi in fler aspekter och kan bli mer kreativa. Vi undviker att saker hamnar mellan stolarna, säger Viggo Kann.

Gruppernas förslag tar olika vägar in i KTH:s vanliga beslutsprocesser. En del går vidare till avdelningar för beslut eller sprids som goda exempel inom olika nätverk, andra tas in till utbildningsutskottet för beredning av till exempel ändringar i styrdokument och vidare till fakultetsråd och rektor för beslut.

– Att genomföra ändringar i KTH:s styrdokument och kurser kan ta lång tid, men jag tror att vi inom något år kommer att se fler av våra förslag realiserade.

Hittills har man bland annat fått igenom att en högskolepedagogisk kurs i praktisk jämställdhet och mångfald ska utvecklas och att utredningen om hur nya kurser inrättas ska ta med studentinflytandeaspekten i den nya processen.

Just studentinflytandet är en angelägen fråga, enligt Viggo Kann. Han tycker att KTH kommit långt, ”bäst i Sverige, och kanske i världen”, men att man med enkla medel skulle kunna nå längre.

– Studenterna har inflytande både centralt och på kursnivå, men i mellanskiktet, beslut som tas inom avdelningar, saknas system för påverkan.

Vuxit underifrån

Tillkomsten av PriU-grupperna har varit ett sätt att stärka det kollegiala inflytandet gentemot chefer i linjen inom KTH:s beslutsfattande påpekar han:

– Det är viktigt att upprätthålla en balans mellan linjeorganisation och kollegium. Vi är en rörelse som vuxit fram underifrån.

Per Berglund, prodekanus, betonar betydelsen av att verksamheten – utbildningsansvariga och engagerade lärare – kan vara drivande i utvecklingen av utbildning:

– Det är de som vet vilka som är de brännande frågorna, vad som är angeläget att förändra. Man kan inte driva utvecklingsarbete ”top-down”. Tvingande beslut från ledningen blir aldrig riktigt bra.

Han ser fram emot fler engagerade i arbetet.

– Det är en intressant breddning och förhoppningsvis kan vi få in ytterligare en sorts inspel med kreativa, framåtblickande förslag.

Kanske kan nya tillskott även ge resurser och inspiration för att ta tag i en fråga som legat och grott ett tag, men ännu inte tagit fart i någon arbetsgrupp: Hur kan vi använda arbetstiden på ett smartare, bättre sätt?

– Det upplevs som ett stort problem av både lärare och administratörer – dagarna fylls av arbetsuppgifter, ofta administrativa sysslor, som inte ger något nytt eller leder oss framåt. Vi är många som känner behov av att kunna ägna mer av vår tid åt framåtsyftande arbete, säger Viggo Kann.

Text: Christer Gummeson

Fakta: Storträffar och PriU-grupper

  • Det gränsöverskridande arbetet för utbildningen består av storträffar, som hålls en gång per termin, dit alla ledare för utbildningen på KTH är inbjudna. Sammankallande är prodekanus Per Berglund. Arbetsgrupper, så kallade PriU-grupper, fördjupar sig i varsin prioriterad fråga och tar fram förslag på hur frågan kan lösas eller hanteras. Utbildningsutskottet har representanter i de flesta av grupperna, som koordineras av Viggo Kann och Anna-Karin Högfeldt.
  • Utvecklingen av storträffarna och PriU-grupperna har skett genom olika nätverk och ledningsgrupper. Tanken har varit att stimulera engagemang som finns inom olika frågor och se till att idéer och förslag kan leda fram till konkreta beslut.
  • Frågorna som PriU-grupperna för närvarande arbetar med är: Arbetslivs- och forskningsanknytning, Digitalisering, Högskolepedagogisk utbildning och programkonferenser, Internationalisering, JML-perspektivet, Lokaler, schema och planering, Mekanismer för uppföljning, åtgärder och återkoppling samt Studentperspektivet.
  • Grupperna redovisar sina resultat vid nästa storträff 31 maj. Utbildningsutskottet följer PriU-gruppernas arbete, ger återkoppling och arbetar vidare med idéerna.
Till sidans topp