Till innehåll på sidan

Energibransch initierade KTH-program

3-årig utbildning svar på näringslivets skriande behov

Thomas Lindh (t v), programansvarig för KTH:s nya elektroutbildning, tillsammans med Laurence Howard
Thomas Lindh (t v), programansvarig för KTH:s nya elektroutbildning, tillsammans med Laurence Howard, personalchef Bravida. (Foto: Jann Lipka)
Publicerad 2010-05-24

Behovet av ingenjörer med elektroteknisk kompetens är skriande och allra störst är efterfrågan inom elkraftsområdet. Som ett resultat av en nära dialog med branschföretagen startar till hösten ett nytt högskoleingenjörsprogram inom elektroteknik på KTH.

– Den nya högskoleingenjörsutbildningen på KTH passar våra behov perfekt. Det här är en ypperlig möjlighet för oss att kunna stödja studenterna, och samtidigt skapa en utbildning som främjar vår verksamhet, säger Laurence Howard, personalchef på Bravida Sverige AB:s Stockholmsdivision.

Initiativet till att starta ett högskoleingenjörsprogram inom elektroteknik på KTH kom från branschen, som har i det närmste akut brist på ingenjörer med elektrokompetens. För drygt ett år sedan formade KTH en arbetsgrupp med företrädare från tio företag och branschorganisationerna Elektriska Installatörsorganisationen, Järnvägsbranschen, Svensk Energi samt Svenska Teknik & Designföretagen.

Gruppen har diskuterat näringslivets behov, utbildningens innehåll och samverkansmöjligheter tillsammans med kursansvariga på KTH. Även lärare, studenter och PR-folk från KTH har medverkat i samtalen.

Behov av nytänkande

– I dag får våra nyanställda inom elektroområdet gå ett inskolningsprogram för att komplettera sin kunskap. Tack vare dialogen med KTH, branschföretagens medverkan i kurser och genom att erbjuda praktikplatser, projekt- och examensarbeten kan ingenjörerna istället få delar av denna kunskap inom ramen för utbildningen på KTH, säger Laurence Howard på Bravida.

Energibranschen behöver högskoleingenjörer för att få in ny kunskap och nytänkande i branschen, men också för att många medarbetare går i pension. Det konstaterar Gunilla Harrysson-Nellevad, ansvarig för skol- och rekryteringsfrågor på Svensk Energi.

– Det här är ett jättebra samarbete, vi har fått gehör för flera av våra förslag och tankar, bland annat avseende kurser inom elkraft i den valbara inriktningen det tredje året. Vi håller tummarna för att ungdomarna förstår att det här är rätt väg att gå, en bra utbildning som leder till spännande arbeten, säger hon.

Högskoleingenjörens profil är att kunna arbeta med modern tillämpad teknik; kunskap inom elektroteknik krävs inom stort sett alla tekniska branscher. Den nya utbildningen ger en bred teoretisk och praktisk bas med möjlighet till specialisering under det tredje året mot elkraftteknik, telekommunikation och datornätverk, samt inbyggda system.

För att tillgodose järnvägsbranschens behov ges även valbara kurser inom järnvägsteknik under sista året i samarbete med branschföretagen.

Prekär situation

Huvudman för Elektroteknik 180 hp är Skolan för elektro- och systemteknik. De första två åren läses på KTH:s campus Haninge då programmet genomförs tillsammans med Skolan för teknik och hälsa STH). Till en början antas 45 studenter. Thomas Lindh är universitetslektor på KTH och programansvarig.

– Vi är glada för det stora engagemanget från elektro- och it-branschen och är övertygade om att det stärker utbildningen och underlättar för studenterna när de börjar arbeta som ingenjörer, säger han.

Prodekan Lars Källander på STH konstaterar att det i princip inte funnits någon högskoleutbildning inom elektroteknik i Sverige de senaste tio åren. Det har medfört att de företag som arbetar med infrastrukturfrågor befinner sig i ett mycket prekärt läge.

– Det är oerhört angeläget att KTH startar den här utbildningen för att kompetensförsörja system som är strategiskt viktiga för Sverige, menar han.


Text: Susanne Rosén