Till innehåll på sidan
Naturvetare från Bromma gymnasium redovisar sina projekt för KTH:s mastersstudenter. (Foto: Marc Femenia)

Elever i hetluften fick mersmak

Publicerad 2014-10-13

Ett antal gymnasielever från Bromma fick bli KTH-studenter för en dag. De fick smaka på både campusmiljön och äkta universitetsundervisning tillsammans med mastersstudenter.

Lite nervösa men taggade redovisade de sina gymnasiearbeten kring växtbaserade reningsverk och miljöcyklar som skapar el. KTH-studenterna gav feedback och presenterade även sina mastersarbeten mellan varven.

Längst ned i salen satt gymnasieläraren Amanda Hurst och konstaterade lättat att det gick som hon hoppats.

– Att få komma till den här miljön och berätta om sina projekt i skarpt läge är upplyftande för våra elever. Vi har haft lite problem med att aktivera dem för gymnasieprojekten, men nu har de verkligen fått eld i baken, säger hon.

Samarbetet började med att Amanda Hurst fick nys om undervisningsmodellen CDIO, som används flitigt på Farkostprogrammet. Konceptet är konstruerat för ingenjörsutbildningar, men passar väl in för naturprogrammets projektarbeten, enligt henne.

Tillsammans med KTH-lärarna Jakob Kuttenkeuler och Stefan Hallström sydde hon ihop ett eftermiddagsseminarium där elever och studenter fick utbyta erfarenheter.

Visa studievardagen

För KTH blev det en möjlighet att visa hur studievardagen ser ut på ett tekniskt lärosäte.

– Det här var en ren tillfällighet som vi inte kunde säga nej till. Jag tror att det är bra att vi som lärare kan delta i sådana här projekt, som ett komplement till de centrala rekryteringsinsatserna som görs, säger Stefan Hallström.

Stefan Hallström (t v) och Jakob Kuttenkeuler.

Varken han eller Jakob Kuttenkeuler har tidigare arrangerat någon liknande studentrekryteringsaktivitet.  En fördel med seminariedagen är att gymnasieleverna får komma rakt in i en undervisningssituation och diskutera direkt med KTH-studenterna, menar de.

– Vi behöver möta varandra under naturliga former. Nu fick de se att det inte är så konstigt eller märkvärdigt att plugga på KTH, säger Jakob Kuttenkeuler.

Han tror också att erfarenheterna underlättar för gymnasisterna att välja rätt högskoleutbildning i framtiden.

– Ju mer konkreta upplevelser de får av universitet och högskolor, desto bättre underlag har de för att välja en utbildning som de passar för.

Studenterna höll i rodret

Lärarna fanns endast med i bakgrunden under seminarierna. Föredragen hölls ihop av mastersstudenterna, som även skötte allt annat praktiskt under arrangemanget.

Utan studenternas engagemang hade seminarierna inte kunnat genomföras, menar Stefan Hallström, som tillsammans med Jakob Kuttenkeuler undervisar för dem inom KTH:s masterkurs Marina system.

– Vår projektkurs går ut på att de ska visa sin kompetens som självständiga ingenjörer genom att använda sina förvärvade färdigheter. I dag var det tydligt att de kan fylla den rollen, även i ett lite annorlunda sammanhang, säger Jakob Kuttenkeuler.

För eleverna på Brommagymnasiet blev besöket en kick-start för det fortsatta arbetet med gymnasiearbetena.

– Det betyder mycket för dem att komma hit och träffa studenter som nästan är i deras egen ålder. Att få ta med sig sina powerpoint-bilder till ett riktigt klassrum på KTH var stort, säger Amanda Hurst.

Text: Christer Gummeson

CDIO (Conceive, Design, Implement, Operate) föddes vid det amerikanska prestigeuniversitet MIT, som en reaktion till att ingenjörsutbildningarna blivit för akademiska. Grundtanken är att de examinerade studenterna ska ha förvärvat sådana ingenjörskunskaper att de är rustade att lösa den mångfald av problem som uppstår i deras framtida yrkesroller.
CDIO-initiativet drevs ursprungligen av KTH, MIT, Chalmers och Linköpings tekniska högskola.
I dag medverkar drygt 100 universitet över hela världen i det nätverk som sedan tagit form.