Egna fastigheter kan ge större frihet

KTHs rektor tror på regionalt ägande i Stockholm

KTH Campus
En statlig utredning föreslår att universiteten ska ta över ägandet av sina lokaler från Akademiska hus.
Publicerad 2009-05-12

Förslaget om att universiteten ska ta över ägandet av fastighetsbolaget Akademiska hus har mött flera invändningar. KTHs rektor Peter Gudmundson tror på en annan modell än den som den statliga autonomiutredningen föreslagit.

Regeringens utredare Daniel Tarschy har utrett hur Sveriges lärosäten kan bli mer självständiga. Bland annat föreslår han en överföring av ägandet av Akademiska hus till landets lärosäten genom inrättandet av ett nytt samägt holdingbolag.

En sådan lösning skulle bland annat öppna möjligheten för lärosätena att ta lån med fastighetsvärdet som säkerhet. Men förslagets utformning väcker flera invändningar både från KTH och Akademiska hus.

– Vi är inte odelat positiva till den lösning som utredaren föreslår: det vill säga ett nationellt samägande av fastigheterna. Vi ser framför oss att det kan bli problem att komma överens när det gäller nya satsningar runt om i landet, säger Peter Gudmundson.

Han ser hellre en lokal variant av förslaget där till exempel ett regionalt bolag samlar Karolinska Institutet, Stockholm universitet och KTH. Dessa tre har liknande förutsättningar och kan därför lättare komma överens om nysatsningar, menar han. Men han betonar också att själva ägandet av fastigheterna inte är huvudfrågan.

– Problemet ligger i de stora vinster som kommer ur verksamheten. Kunde vi hitta ett system där dessa medel kunde gå tillbaka till högskolan vore det bra. Dessutom vore det bra att få ett större inflytande än i dag.

Lånade pengar

Att göra investeringar på lånade pengar är också något han ställer sig mycket avvaktande till.

– Tanken är att vi kan göra större satsningar med hjälp av lånade pengar men jag ser faror förbundna med detta, säger han.

Akademiska hus VD Mikael Bäckström ser flera olika nackdelar med förslaget.

– Bolagsstyrningen kan bli mycket komplicerad då en kund äger sin leverantör. Krav kan ställas mot varandra vad gäller den egna verksamhetens utveckling kontra underhållsbehovet av fastigheterna. Något som bland anat kan ge långa beslutsprocesser i den nya organisationen – framför allt om samtliga lärosäten ska delta i besluten, säger han

Mikael Bäckström pekar också på svårigheten att behålla dagens specialistkompetens i företaget.

– I dag förvaltar vi i många fall mycket specialiserade lokaler och fastigheter. Vår kärnverksamhet är fastighetsverksamheten och det finns en risk att det hamnar ur fokus.

Svår kalkyl

Att en ny organisation, oavsett om den skulle bli regional eller nationell, kommer att bli komplicerad, menar också Stellan Lundström. Han deltar i arbetsgruppen för KTHs remissvar på utredningen och har tittat närmare på delen som berör fastighetsägandet.

– Frågan är komplicerad dels på grund av de skillnader som finns i dag mellan olika lärosäten i landet, dels med tanke på de stora ekonomiska värden som detta handlar om.

Ett snabbt överslag värderar enbart KTH:s fastigheter till cirka 2 miljarder kronor, och Akademiska hus själva uppger ett totalt värde av hela fastighetsbeståndet till 46 miljarder kronor.

– Målsättningen måste vara att få ett fastare grepp om verksamhetens samtliga produktionsresurser. Men här är skillnaderna stora mellan KTH och ett lokalt lärosäte vilket gör detta till en svår kalkyl, och som utredaren även föreslår krävs det ytterligare utredning av frågan, säger han.

Peter Gudmundson ställer sig tveksam till om förslaget kommer att genomföras. Det handlar om stora värden och det är tveksamt till om staten är beredda att lämna över dessa, menar han.

Däremot pekar han på flera andra positiva förslag i utredningen, till exempel en frihet till att motta donationer, äga egendom, bilda egna bolag och stiftelser samt engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder. Och även förslaget att ge KTH mer självständighet i besluten om egna befattningsstrukturer vad gäller lärare, professorer och lektorer.

– Vi är väldigt positiva till de ökade friheter som skulle kunna ges genom utredningen förslag. Men hur detta ska lösas rent juridiskt är Inte huvudsaken, utan vilka friheter det skulle bli i realiteten. Till exempel föreslås en ny form av juridisk person för lärosätena, men det går nog att åstadkomma dessa friheter även på andra sätt, säger Peter Gudmundson.


Text: Magnus Trogen.