Olle Bälter
Olle Bälters diagnostiska prov motiverade studenterna att öka studietakten. (Foto: Christer Gummeson)

Diagnostiskt prov på webb ökar lärande

Publicerad 2009-12-10

Studenterna på KTH pluggar mer om de får koll på sin egen kunskapsnivå genom diagnostiska prov. Det visar ett pilotförsök på CSC-skolan som använt ett webbaserat provsystem för kurser inom programmeringsteknik.

Diagnostiska prov ger studenterna insikt i sina grundläggande ämneskunskaper. Läraren å sin sida får genom provresultaten information om vilka som behöver extra stöd för att klara en kurs. En stötesten kan dock vara det tidskrävande arbetet med att konstruera och rätta proven.

Mot den bakgrunden har Olle Bälter, grundutbildningsansvarig på CSC-skolan, tagit fram ett webbaserat system för diagnostiska prov. Frågorna i provet är generiska, det vill säga ett slags typfrågor vars innehåll kan varieras i det oändliga.

Provet, som består av tre delar med vardera tre frågor, kontrollerar studenternas grundläggande kunskaper i programmeringsteknik. Olle Bälter testade det på 132 studenter vid Industriell ekonomi under deras inledande programmeringskurs. Försöket slog ut väl, över 85 procent av studenterna tyckte att systemet fungerade bra.

I en enkät uppgav 22 procent av studenterna att provresultatet ledde till att de ökade sin studietakt under resten av kursen. När de fått klart för sig vilka grundläggande ämneskunskaper som de hade och vilka de saknade ökade studiemotivationen.

– Ibland lurar studenterna sig själva med hur mycket de kan i ett ämne. Med proven ställs de ansikte mot ansikte med sin faktiska kunskapsnivå: Är de nöjda med sina kunskaper eller upplever de att de måste ta ett krafttag för att hänga med på lektionerna?

Extra stöd för studenter

Provresultatet ger också läraren ett tillförlitligt faktaunderlag kring vilka studenter som behöver extra stöd för att klara kursen.

– Som lärare vill man naturligtvis att alla studenter ska klara kursen. Det diagnostiska provet ökar möjligheterna för oss att fånga upp de som har bristande förkunskaper. Upptäcker man de bristerna först efter fem, sex veckor är det för sent, säger Olle Bälter.

Eftersom frågorna är generiska minskar lärarens arbetsinsats för proven dramatiskt. När de väl har konstruerats kan systemet generera en oändlig mängd frågor som testar studenternas kunskaper.

– Frågorna kan ju användas så länge de anses motsvara nyckelkunskap inom kursen. Och lyckas man bara få fler än två studenter jämfört med tidigare att klara kursen, kan man räkna hem kostnaderna för att konstruera provet, säger Olle Bälter.

I sin nuvarande utformning finns det begränsningar för vilka ämnen provet kan användas i. Den avgörande punkten är vilka kunskaper som kan prövas med generiska frågor. Vid sidan av programmeringsteknik fungerar både matematik och delar av kemin, men i övrigt är det osäkert, menar han.

Systemet utvecklas

– Den bakomliggande pedagogiska idén fungerar självklart för alla ämnen, fast systemet kan till exempel inte hantera essäfrågor. Men i takt med att tekniken för provsystemet utvecklas kommer tillämpningsområdet att vidgas, säger Olle Bälter.

Utvärderingen av de diagnostiska proven fortsätter under nästa termin med studenter från Samhällsbyggnadsprogrammet. Olle Bälter håller tillsammans med doktoranden Emma Enström dessutom på att utvärdera liknande prov på Williams College i Massachusetts, USA. Även där fortsätter försöken att under våren.

Provet har konstruerats på KTH:s lärandeplattform Bilda i samarbete med Learning Lab. Projektet är en del av Virtuellt Campus, som ska sammanfoga KTH:s virtuella lärandemiljöer och leds av Johan Thorbiörnson. Nyligen bildades ett nätverk av lärare för att sprida användningen av diagnostiska prov i KTH:s webbmiljö.


Text: Christer Gummeson