Vilka effekter har KTH:s forskning och undervisning på samhällslivet? En utredning har grävt djupare i frågan och tagit fram en strategi. (Foto: Jann Lipka, Håkan Lindgren)

Det är påverkan som är poängen

Publicerad 2015-03-30

Forskning och undervisning som påverkar samhället ska få högre status på KTH. Nya karriärmöjligheter och mer pengar ligger i potten för dem som engagerar sig, enligt ett förslag till ny strategi.

Johan Blaus

Lärosätenas uppdrag att samverka med samhället har funnits med i högskolelagen sedan 1970-talet. Men engagemang och framgångar har varierat. Nu vill KTH lyfta samverkansuppgiftens status och att den leder till samhällspåverkan.

– Tidigare har samverkan i sig varit tillräcklig. Men vi behöver titta mer på effekterna i form av reell samhällspåverkan, som vi utlovat i KTH:s vision 2027. Det handlar om att följa resultaten av det vi åstadkommer i samhällslivet, säger Johan Blaus, näringslivssamordnare och sammankallande i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget.

Området är brett, konstaterar utredarna. Det kan handla om allt från forskningsgenombrott och innovationer till styrelseposter, policyutvärdering, tekniska standardkrav och aktivitet i sociala medier. Det finns en tydlig koppling till ranking, påpekar arbetsgruppen.

Desto viktigare att kartlägga hur effekten av samverkan ser ut – både när det gäller omfattning och kvalitet, menar Folke Snickars, professor vid ABE-skolan och fakultetens representant i arbetsgruppen. Samhällspåverkan måste vara både djup och varaktig och ha tillräcklig spridning för att räknas.

På liknande sätt som KTH samlar information om publicerade forskningsartiklar ska man bygga upp systematiska databaser med samverkansaktiviteter. Det kan omfatta effekter av konsultarbete, förtroendeuppdrag, patent och genomslag i medier.

Samverkansmeriter tyngre i CV

Kvaliteten undersöks bland annat genom fallstudier, en systematisk dokumentation som följer vägen för forskningresultat och utbildningsaktiviteter ut i samhället.

– Det gäller att välja rätt metod när man utvärderar. Inte i första hand det som är lätt att räkna. Framför allt ska vi mäta det som visar värdefull påverkan, säger Johan Blaus.

Kvalificerad dokumentation är avgörande, bland annat eftersom meriter inom samhällspåverkan enligt förslaget ska vara lika väl dokumenterade som framgångar inom forskning och utbildning. Ett CV med samverkansmeriter kommer att få större vikt vid både anställning, befordran och fördelning av interna medel.

Att framstående forskning leder till djupgående samhällspåverkan har visats av färska brittiska utvärderingar, enligt Emma Källblad, forskare vid ABE-skolan, som bevakat internationella erfarenheter inom påverkansområdet för arbetsgruppen.

– KTH har ett försteg i Sverige genom arbetet i anslutning till forskningsutvärderingen RAE 2012, säger hon.

Påverkansstrategin omfattar alla forskningsområden på KTH. Även de mest teoretiska delarna inom exempelvis fysik och matematik kan värderas utifrån samhällspåverkan, enligt arbetsgruppen som hänvisar till erfarenheterna från de brittiska undersökningarna.

– Däremot ska man vara försiktig när man jämför olika discipliner med varandra. De har naturligtvis olika förutsättningar, säger Folke Snickars.

Utveckla administrativa tjänster

Statushöjningen av samverkansaktiviteter kan ses som anpassning till en modernare ingenjörsroll, menar Susanne Nilsson, ITM-skolan, som ingått i arbetsgruppen. Lösningarna på många av morgondagens globala samhällsutmaningar förutsätter samarbete över gränser och dialog mellan olika samhällsaktörer, framhålls i utredningen.

KTH-strategin följer internationella trender. Alltfler lärosäten rustar sina organisationer med kvalificerat stöd inom forskningsstöd, näringslivssamverkan, kommunikation och innovation. Även KTH behöver utveckla sin administrativa organisation för att kunna gå i mål med de höjda ambitionerna inom samhällspåverkan, menar utredarna.

De vill se nya specialisttjänster och ett närmare samarbete mellan avdelningar inom förvaltningen. En centralt placerad tankesmedja föreslås som KTH:s kontaktyta mot omvärlden och för att koordinera arbetet på skolorna.  Skolornas samverkan ska ledas av särskilda påverkansledare.

En fungerande stödorganisation förordas vara klar så snart som möjligt, inte minst för att förbereda KTH inför de skärpta krav som väntas komma från forskningsfinansiärer, framhåller Susanna Pehrson från Research Office. Vinnova och Vetenskapsrådet tar för närvarande fram nya modeller för att värdera meriter inom samhällspåverkan. Bakom hörnet finns även en forskningsproposition år 2016.

Text: Christer Gummeson

Exempel på meriterande samhällspåverkan: Uppdragsutbildning för yrkesverksamma, implementeringsplan för forskningsprojekt (hur samhället kan tillämpa forskningen), forskningskommunikation till branschen, utveckling av lagstiftning, förtroendeuppdrag, utmaningsdrivna studentprojekt i utvecklingsländer, drivande av lärandenätverk med praktiker, initiering av politiska debatter i medier, användning av campus som experimentplats för ett hållbart samhälle, medieexponering, aktivitet i sociala medier, expertroller, medverkan i samverkansorgan.

KTH:s strategi ”Vetenskap och konst för en ljusare framtid” har tagits fram en arbetsgrupp ledd av Arne Johansson, vicerektor för forskning och Margareta Norell Bergendahl, vicerektor för samverkan. I arbetsgruppen ingår Johan Blaus, avdelningen för näringslivssamverkan, Folke Snickars (ABE) Susanne Nilsson (ITM), Emma Källblad, (ABE) och Susanna Persson, Research Office.

Strategin har tagits fram inom projektet Impact 2.0 som finansieras av Vinnova. Nästa steg i strategiarbetet kallas Impact 3C, som står för create, capture, communicate, och gäller hur KTH:s skolor ska realisera ambitionerna i strategin.

I arbetet med att ta fram KTH-strategin har gruppen bland annat inspirerats av lunchseminarier, intervjuer med skolchefer, ledare för excellenscentra och samverkansparter i strategika allianser. Dessutom har inspiration hämtats från samverkansarbetet vid universitetet i Cambridge, England och av lärosäten i Holland.