Magnus Enell ska ta fram en modell som kan beräkna hur lönsamt det egentligen är för företagen att satsa på hållbarhetsarbete. (Foto: Håkan Lindgren)
Magnus Enell ska ta fram en modell som kan beräkna hur lönsamt det egentligen är för företagen att satsa på hållbarhetsarbete. (Foto: Håkan Lindgren)

”Det är lönsamt att satsa på miljön”

Publicerad 2013-11-08

Stärkt varumärke, stolta medarbetare och sparade pengar. Att satsa på miljö och hållbarhet är lönsamt för företagen. Men det behövs säkrare metoder för att värdera miljö- och hållbarhetsinsatserna rätt, säger Magnus Enell, adjungerad professor på Industriell ekologi.

Produkter som är miljöbättre skulle kunna ha lägre moms, precis som böcker har.

För att stärka kontakterna med omvärlden strävar KTH efter att öka antalet adjungerade professorer. Magnus Enell är en av de fyra senast anställda, för två månader sedan tillträdde han som adjungerad professor på 20 procent på Industriell ekologi.

Tidigare har Magnus Enell arbetat med miljö och hållbarhetsfrågor på flera stora företag både som anställd och som konsult i eget företag.

– Min affärsidé är att hjälpa företag att arbeta med hållbar utveckling och se affärsnyttan i det. När jag startade mitt företag för tio år sedan blev jag snabbt lite av en ”företagsdoktor” på området, berättar han.

”Affärsnyttan av praktiskt miljö- och hållbarhetsarbete i organisationer” är också namnet på hans forskningsområde.

Affärsnyttan – finns det en sådan?
– Absolut. Det går att sätta prislappar på allt. Och det kostar mindre för ett företag att satsa på miljö och hållbar utveckling än att inte göra det, säger Magnus Enell.

Inte så att företagen i dag direkt ökar sina intäkter genom att vara miljömässigt och socialt ansvarstagande, förtydligar han – men det går att spara en hel del pengar med ett aktivt hållbarhetsarbete.

– Till exempel genom avfallshanteringen och energianvändningen – om vi själva sorterar vårt avfall, alltså gör det jobb som sophämtarna tar betalt för – ja, då får vi ju lägre sopavgift. Om vi arbetar med energieffektivisering så spar vi pengar, ganska mycket pengar.

Mindre uppenbart, men inte mindre viktigt, är det värde som följer av varumärkesbyggandet. Att anställda känner att de arbetar på ett företag som är med och tar ansvar för miljön, ett företag som de kan vara stolta över att arbeta på. Något som bland annat leder till ökad trivsel, lägre sjukfrånvaro och ökad produktivitet.

Det finns en koppling mellan företagens miljöarbete och personalens trivsel, enligt Magnus Enell.
Det finns en koppling mellan företagens miljöarbete och personalens trivsel, enligt Magnus Enell.

– När man trivs och är stolt över sitt arbete jobbar man bättre. Dessutom talar stolta medarbetare väl om sin arbetsplats bland andra människor – och det är nog den bästa marknadsföring ett företag kan få.

Inom en snar framtid tror Magnus Enell också att ett bra miljö- och hållbarhetsabete kommer att ge mer direkt utdelning i form av stärkt varumärke, ökad försäljning och nya marknadsandelar.

Konsumenterna kommer helt enkelt att kräva alltmer miljövänliga produkter. Men för att den utvecklingen riktigt ska få fart behövs även mer aktiva insatser från samhällets beslutsfattare.

– Varför måste till exempel de produkter som är miljöbättre alltid vara dyrare? Det kunde exempelvis vara lägre moms på sådana varor, precis som det är på böcker och restaurangbesök.

Magnus Enell kommer närmast från Vattenfall där han har varit anställd de senaste fyra åren.  I botten är han limnolog, doktorerade i Lund 1980. Två år på Världsbanken i början av 1990-talet fick honom att börja gifta ihop ekologi med ekonomi.

Senare har han arbetat han som miljöchef och hållbarhetschef på Flygt-koncernen, som konsult i sitt eget företag, Enell Sustainable Business AB, och haft årslånga uppdrag för bland annat Ångpanneföreningen och Världsnaturfonden.

Parallellt med arbetet inom näringslivet hade han i sex år dessutom en adjungerad professur i Lund. Där påbörjades också den forskning han nu fortsätter på KTH.

Men vad kan forskningen egentligen bidra med för att stärka arbetet med miljö och hållbar utveckling i näringslivet?
– Vi ska plocka fram modellen för hur man beräknar ”prislappen”, värdet av ett aktivt hållbarhetsarbete. Det är viktigt eftersom alldeles för många företagsledare fortfarande inte inser att det finns ett sådant värde.

Men den prislappen beror på många olika faktorer, allt från kundnöjdhet till miljöavgifter, påpekar Magnus Enell. Att ta fram en tydlig och väl förankrad beräkningsmodell förutsätter alltså samverkan inte bara mellan forskningen och näringslivet utan också mellan forskare inom olika ämnesområden.

Där räknar Magnus Enell med att hans bakgrund och nätverk kan komma till nytta på flera sätt. Han hoppas kunna vara en brygga både till näringslivet och internt, inom KTH.

– Jag har ju en stark koppling inte bara till Industriell ekologi, utan även till Industriell ekonomi.  Och i grunden har de två ämnena mycket gemensamt, i båda fallen handlar det om att handha begränsade resurser.

Text: Ursula Stigzelius

51 adjungerade professorer på KTH

I dag har KTH 51 adjungerade professorer, varav 7 kvinnor. Målsättningen är att antalet adjungerade professorer år 2016 ska ha ökat till 100.
Som ett led i arbetet att uppnå den målsättningen startade KTH 2012 Forum för adjungerad fakultet – en arena för alla adjungerade professorer på KTH. Genom forumet får de möjlighet att mötas, utbyta erfarenheter och diskutera samverkan både sinsemellan och på en övergripande nivå mellan akademi, industri och samhälle. Forumet är även rådgivande organ till KTH:s ledning.