Debatt: Utländska doktorander särbehandlas

Publicerad 2010-01-18

Utländska doktorander särbehandlas på KTH. Vad är det som hindrar att ett stort tekniskt lärosäte behandlar sina medarbetare likvärdigt, oavsett nationell bakgrund? Det skriver tre fackligt engagerade KTH:are i ett debattinlägg i kölvattnet av SVT:s granskning av utländska doktorander.

Lars Abrahamsson

Den väl behövda debatten som följde på Uppdrag Granskning har nog inte undgått många med intresse i frågan. Inte heller rektors på KTH veckobrev den 14/12 undgick oss. Utifrån detta är det tråkigt att konstatera att KTH ligger långt efter övriga svenska universitet när det gäller villkoren för våra doktorander.

Om vi börjar med att titta på hur det ser ut för gruppen doktorander antagna 2007 (senaste data från HSV:s rapport om utländska doktorander som släpptes juni 2009). Från den statistiken kan vi bland annat se att för de doktorander som har annan finansiering än stipendier har 90 procent av de svenska doktoranderna i den gruppen anställning, medan den siffran ligger på 65 procent bland de utländska doktoranderna i samma grupp.

Tittar man enbart på förekomsten av utbildningsbidrag (inte en anställning, men tryggare än stipendium normalt sett) så är andelen utbildningsbidragstagare bland de utländska ickestipendiaterna ungefär tre gånger så stor som i den motsvarande svenska gruppen. Utifrån detta kan antas att någon form av särbehandling sker när man beslutar om att finansiera doktorander med utbildningsbidrag.

Visserligen medger KTH:s regelverk att utbildningsbidrag ges inom ämnesområden med ”relativt svag extern finansiering”. Man kan dock fråga sig om utländska doktorander främst söker sig till ämnesområden med svag extern finansiering, eller om det råkar vara så att utländska doktorander faktiskt får sämre finansiering än sina svenska kollegor.

Odd Runevall

Tyvärr slutar det inte där. En finansieringsform som av förståeliga skäl inte tillämpas för våra svenska doktorander är stipendier från doktorandens hemland. Rektor menar att dessa utländska stipendiater är ett undantag – som vi dessutom inte kan påverka. Detta är inte sant, varken att det är ett undantag eller att vi inte kan påverka.

De utländska stipendiaternas ekonomiska förhållanden kan förbättras utan att tacka nej till pengarna deras hemländer erbjuder. Detta kan man lösa med tilläggsfinansiering, vilket redan i dag sker såväl lokalt på KTH som på lärosäten som Chalmers och Uppsala Universitet. Det är till och med så att Chalmers har en minsta ersättningsnivå till samtliga sina doktorander som är jämförbar med doktorandtjänstens lönenivåer.

Utifrån ovanstående kan konstateras en tydlig särbehandling av utländska doktorander på KTH. Detta trots att det bland annat går att fylla ut hemlandsstipendierna både i fråga om ersättningsnivåer, försäkringar och trygghetssystem.

Visserligen har det skett vissa förbättringar i och med rektors beslut om att avskaffa stipendiefinansiering från KTH för våra doktorander samt att fylla ut samtliga utländska stipendier upp till en mininivå. Även om denna miniminivå, som rektor mycket riktigt påpekar, är högre än studiemedlet för våra civilingenjörsstudenter så är den långt under vad många andra universitet, bland annat Chalmers, betalar till sina doktorander.

Stefano Bonetti

Att ens använda studiemedel som referensnivå för våra doktorander tycker vi är mycket underligt. Det är väl ändå inte CSN som vi konkurerar med när det gäller rekrytering av duktiga doktorander? Snarare är det väl andra universitet och näringslivet som är våra främsta konkurrenter om blivande doktorander.

Vad är det som hindrar ett stort tekniskt lärosäte med relativt god ekonomi att behandla alla sina medarbetare likvärdigt och hyggligt – oavsett nationell bakgrund och hemlandets förutsättningar att försörja en? Trots allt är ju konkurrensen om de utländska doktoranderna, särskilt de som i dag finansieras med utbildningsbidrag, minst lika hård som den om de nyexaminerade civilingenjörerna.

De utländska doktoranderna har ju många gånger redan valt KTH i konkurrens för deras masterutbildning, självklart kommer de också att intressera sig för vilka doktorandplatser som finns på andra svenska universitet och villkoren förknippade med dem. Och nu när bland annat Chalmers erbjuder betydligt bättre villkor än oss på KTH har vi svårt att se varför de inte hellre skulle söka sig dit än att stanna på KTH.


Lars Abrahamsson, ansvarig för doktorandfrågor, Saco-S KTH
Odd Runevall, ordförande doktorandsektionen, THS
Stefano Bonetti, doktorand, SULF-KTH

Läs rektors replik: Ingen skillnad på nationalitet

Läs rektors veckobrev om SVT:s Uppdrag granskning

Svara på debattinlägget!

Gör din röst hörd i aktuella frågor som rör KTH. Skicka ett inlägg till Campis debattsida. Textomfång: Max 3500 tecken (räknat utan mellanslag) per inlägg.

campiredaktionen@kth.se

Till sidans topp