Till innehåll på sidan

De vill höja kvaliteten på exjobben

Publicerad 2014-08-19

Många gånger blir ingenjörsstudenternas exjobb svårlästa rapporter. I en ny metodhandbok beskriver två lärare hur exjobben både kan bli mer välskrivna och av högre vetenskaplig kvalitet.

Annette Hallin och Pär Blomkvist har skrivit boken ”Metod för teknologer”.

Varför har ni skrivit den här boken?
– Vi vill introducera en samhällsvetenskapligt inspirerad metodik speciellt för teknologer. Allt fler teknologer skriver sina examensarbeten i gränslandet mellan teknik och samhälle. Social ingenjörskonst är kanske den bästa beskrivningen på dagens ingenjörsroll. Det här kräver ett annorlunda förhållningssätt till exjobbet.

Vilka ser ni som de största bristerna i studenternas exjobb?
– Exjobben blir ofta svårlästa, trots att undersökningarna är väl genomförda. De färdiga rapporterna innehåller ofta omständliga, ibland helt onödiga, avsnitt, och ofta hänger inte arbetena ihop. Det här beror på att teknologer ofta skiljer på själva forskningen och rapporteringen av forskningens resultat.

– I samhällsvetenskaplig inriktad forskning ingår skrivprocessen som en aktiv beståndsdel. Det är i skrivandet man arbetar fram sin analys och det är i de färdiga texterna som man måste argumentera för rimligheten i resultat och rekommendationer.

På vilket sätt kan era tips bidra till bättre resultat?
– Ofta betraktar teknologer sina exjobb som ett slags avancerat Lego. De skriver klart de olika delarna var för sig och lägger samman dem till något de tror formar en helhet. Men även om man måste dela upp arbetet under processens gång kan man inte betrakta resultatet av varje steg som skiljt från helheten. Tänker man så blir exjobbet inte bra.

– Vår bok visar hur man kan jobba med exjobbet som en produkt där man från den första problemformuleringen genom ett antal prototyper till slut når den färdiga produkten: exjobbsrapporten.  Modellen bygger på att man kontinuerligt växlar mellan delproblem och helhetsperspektiv, vilket i slutändan innebär att man gör ett bättre exjobb.

Hur kan KTH:s lärare på bästa sätt stötta studenterna?
– Teknologerna tror ibland att industrin inte intresserar sig för hur teknologerna löser exjobbets problem; att industrins företrädare inte är intresserade för metodfrågor. Men det är bara delvis sant.

– Vi tror att vi lärare måste jobba hårt med att uppfostra oss själva, teknologerna och de industriella beställarna till att inse att den vetenskapliga metoden är en förutsättning för hög kvalitet och att den produkt som teknologen arbetar fram ska ge ”kundnytta”.

Ofta sker exjobbet i samarbete med företag – vad har ni för tips för att både universitetet och företaget ska bli nöjda?
– Både företaget och studenten måste inse att exjobbet inte är att betrakta som ett konsultarbete, utan en kurs på avancerad nivå, där teknologen ska utveckla sin ingenjörsförmåga. Problemet som studenten jobbar med kan absolut utgå från företagets specifika frågeställning, men problemet som formuleras i exjobbet måste vara vidare än företagets.

– Industrin kan alltså utnyttja exjobbet till att få en allsidig och vetenskaplig genomlysning av det aktuella området - en exjobbare kan hjälpa företaget att tänka utanför den berömda lådan.

En del lärare anser att arbetsprocessen är viktigare än den skrivna rapporten – vad tycker ni?
– Vi tror att denna åsikt bygger på ett missförstånd. Det finns ingen motsättning. I stället finns två lika viktiga arbetsprocesser och hantverk att lära sig: för det första hantverket att konstruera det som beställaren efterfrågar (produkten, modellen, dataprogrammet, etc.) och för det andra hantverket att producera en välgrundad och välskriven akademisk uppsats. Den skrivna rapporten ska föra kunskapen framåt så att man inte behöver uppfinna hjulet flera gånger om.  

Är kvaliteten på exjobbet en bra värdemätare på utbildningens kvalitet (vilket används av UKÄ som kvalitetskriterium)?
– Inte som enda kriterium. Det finns aspekter som inte ryms, men exjobbet är viktigt. Men i stället för att gnälla borde vi på de tekniska högskolorna se UKÄ:s krav på vetenskapligt välgrundade exjobb som en möjlighet att en gång för alla upphäva den omoderna tron att det finns en motsättning mellan industrin och akademin.

Berättat för: Christer Gummeson

Pär Blomkvist är lektor och docent i industriell ekonomi och organisation på INDEK, KTH. Han forskar om hanteringen av infrasystem i samband med industriella och tekniska omvandlingsprocesser.
Anette Hallin är lektor i företagsekonomi på Mälardalens högskola i Västerås och fil. doktor i Industriell Ekonomi och Organisation vid KTH. Hon har mångårig erfarenhet av forskning och undervisning i projektledning, metod och organisation och ledarskap.

Metod för teknologer - Examensarbete enligt 4-fasmodellen