De ska leda förändring för jämställdhet

Publicerad 2018-10-11

”Värdefullt att våga dela starka berättelser.” ”En källa till styrka att stå upp för jämställda villkor.”
Så kommenterar några ledare inom KTH sina upplevelser från en kurs som syftar till att stärka KTH:s jämställdhetsarbete.

18 kvinnor från ledande positioner inom KTH har under det senaste året gått programmet Genus och Förändringsledning (GOFL). Syftet är att kvinnorna ska bli ledare för förändring. Vi frågade några av dem om deras upplevelser.

Kristina Palm, prefekt vid Hållbar produktionsutveckling, deltog med förhoppningen om att få mer kunskap för att kunna arbeta för jämställdhet på ett professionellt sätt.

Vad tar du med från kursen – nyvunna kunskaper och nya perspektiv?
– Framförallt många starka berättelser om ojämställdhet på KTH, det som sker i vardagen, men som sällan benämns och uppmärksammas. Jag har ökat och verkligen grundat min kunskap om jämställda och ojämställda förhållanden och med hjälp av teoretiska begrepp och teorier kan jag sätta ord på kritiska skeenden i organisationen.

– En viktig aspekt är det nätverk jag har fått av förändringsledare inom JML på KTH – alla de andra kvinnorna som gått programmet med mig är en källa till styrka att stå upp för jämställda villkor.

Ni ska bli ledare för förändring – hur tänker du kring det?
– Ibland ser jag positivt på att vi faktiskt kan vara med och förändra och ibland känns det hopplöst. Jag försöker ta fasta på att jag i den enskilda situationen kan förändra genom att påpeka ojämställdhet till exempel kring vilka som för protokoll eller att säga emot märkliga resonemang om att kvinnor är på vissa sätt. Det kan verka fjuttigt, men ändå känns det bra att i alla fall inte låta sådana situationer passera.

– Jag tror också att jag och de andra GOFL:arna kan påverka KTH genom de projekt vi startat, men också genom att vi delar historier med varandra och, när det är lämpligt, berättar om dem för ledande personer på KTH.

Anna Delin, vice skolchef på Skolan för teknikvetenskap (SCI) säger att hon deltog i programmet eftersom jämställdhet är en viktig kvalitetsfråga, inom hela universitetsvärlden.

– Jag fick många nya insikter, som dock är svåra att formulera i några korta, klatchiga meningar. Ett exempel på en viktig insikt är hur stor effekt så kallad omedveten bias kan ha. Även små skevheter kan ha stor total effekt om de repeteras många gånger över tid.

– Sedan var det väldigt värdefullt att gruppen vågade dela även svårare upplevelser, allt annat än subtila, med varandra. Det är inte lätt att göra det.

Som en del i förändringsarbetet ska Anna Delin leda ett projekt där man inför jämställdhetsobservatörer i olika sammanhang. Syftet är att integrera jämställdhetsarbetet bättre, särskilt i rekryteringsprocesser.

Susanne Engström, tidigare grundutbildningsansvarig på ECE-skolan, har inspirerats till att genomföra fler forskningsprojekt med genusperspektiv:

– För mig har det handlat om ökad kunskap inom genusteori och nya förmågor att se och analysera. Kunskapsnivån har höjts avsevärt. Likaså har GOFL gett insikter i de problem som finns på KTH, gällande ojämställdhet.

– Det handlar inte bara om det som framkommer i statistik om andelen kvinnliga studenter, professorer, doktorander och så vidare utan också problem i form av kränkande behandling av kvinnliga medarbetare, doktorander och studenter. Den kultur som återfinns på KTH tycks vara präglad av normer, värderingar, styrningsstrategier som gör det mycket besvärligare att vara kvinna jämfört med att vara man.

Hur ser du på uppdraget att förändra?
– Det är både nödvändigt och väldigt intressant. Eftersom jag har min forskningsbas inom utbildningsvetenskap i relation till teknik, vill jag framhålla hur viktigt det är att implementera genusperspektiv i våra utbildningar, på alla nivåer. Vi vill möjliggöra ökade insikter, självreflektion och attitydförändring. Det är svårt, men ökad kunskap är en viktig parameter.

Text: Christer Gummeson

Läs även ”Kvinnor behöver få mer inflytande”

Taggad som
Till sidans topp