Till innehåll på sidan
Danica Kragic och Jan Gulliksen
Ledarskapsfrågan är undervärderad i högskolevärlden, menar Danica Kragic och Jan Gulliksen, som leder CSC-skolan från och med årsskiftet. (Foto: Håkan Lindgren)

De ska få folk att göra rätt saker

Publicerad 2010-11-29

Forskare och lärare på CSC-skolan borde kommunicera mer och administrera mindre. Kommunikationen behövs för att göra skolan synligare utanför KTH. Och administrationen ska skötas av dem som har utbildning för det. Den nya ledarduon för CSC-skolan har satt tydliga mål för skolans framtid.

Vid årsskiftet tillträder Jan Gulliksen som ny dekan och Danica Kragic som ny prodekan på CSC-skolan. Som skolchef för en av KTH:s största skolor får Jan Gulliksen ansvar för närmare 350 personer. Dessutom kommer många avdelningschefer på skolan att gå i pension eller gå till andra uppdrag under den närmaste tvåårsperioden.

Den nya skolchefen får alltså en hel del att bita i redan från start.

– CSC-skolan är en jättebra skola med framstående utbildning och forskning med ett väldigt gott rykte. Men trots det finns det mycket att göra för att utveckla skolan in i framtiden, säger Jan Gulliksen.

Han vill inte peka ut någon av de förändringar han planerar som viktigast utan nämner flera: stärka ledarskapet, lyfta forskningen, kommunicera skolan utåt och stärka det administrativa stödet.

Men det som ligger närmast i tid är tillsättningen av nya avdelningsföreståndare, något som precis är klart. En nyhet är att det på varje avdelning även ska utses en ställföreträdande föreståndare.

Att identifiera vilka som är de mest lämpade ledarna är en av de uppgifter som Jan Gulliksen tjuvstartat sitt nya jobb med. Sedan i somras har han ägnat en del av sin arbetstid åt att skola in sig som skolchef.

– Ja, jag har smugit i gång på 20 procent. Bland annat håller jag och Danica på med att gå runt till alla avdelningar för att lära oss mer om verksamheten och lära känna alla som arbetar på skolan, berättar han.

”Ledarskap undervärderat”

Att se till att de nya avdelningsföreståndarna får en bra ledarskapsutbildning och bästa möjliga förutsättningar för sitt uppdrag är också något som Jan Gulliksen lägger stor vikt vid.

För att stärka och förtydliga ledarskapet för CSC-skolan har den nya chefsduon gjort en noggrann arbetsfördelning mellan dekan och prodekan.

– Själv kommer jag att ta mycket av det som handlar om personal. Jag har alltid tyckt att ledarskapsfrågan är väldigt viktig och att den är undervärderad i högskolevärlden. Jag tror till exempel att det finns en rädsla för att genomföra nödvändiga personalförändringar, säger Jan Gulliksen.

– Det är lite av en tickande bomb. Man tar inte i personalfrågorna förrän det nästan är för sent, konstaterar Danica Kragic.

Medan Jan Gulliksen ansvarar för personalfrågorna får Danica Kragic ett övergripande ansvar för forskningen på skolan. Att forskningen får en egen dekan är också i sig en viktig förändring och en markering av ambitionen att lyfta forskningen, påpekar Jan Gulliksen.

– Det är väldigt positivt. Tidigare har det inte funnits någon person som haft ett sådant övergripande uppdrag och forskningsfrågorna har ofta fallit mellan stolarna, förklarar han.

Avdelningschefer får större ansvar

Som forskningsdekan vill Danica Kragic uppmuntra till att i högre utsträckning kommunicera skolans forskning utåt. Det kan handla om allt från att hålla populärvetenskapliga föredrag – själv föreläste Danica Kragic nyligen om robotteknik på Tekniska museet – till att arrangera internationella konferenser.

– Vi behöver fundera på hur vi kan bli bättre på att presentera vår forskning för allmänheten. Men också på hur vi överlag tar tillvara olika möjligheter att visualisera forskningen, säger Danica Kragic.

Att göra skolan – och därmed KTH – mer synlig utåt, både vad gäller forskningen och utbildningen är en av de viktigaste förändringarna som de nya dekanerna vill genomföra.

Men trots det digra handlingsprogram han presenterar kommer Jan Gulliksen, till skillnad från sin företrädare, Ingrid Melinder, inte att arbeta heltid som skolchef. I stället planerar han att fortsätta med forskningen på halvtid och räknar med att behålla både sina internationella uppdrag och sina doktorander. Däremot kommer han i stort sett att lägga undervisningen åt sidan.

– Det är centralt för mig att ha kvar forskningen. Jag älskar undervisningen också men den tror jag är lättare att återuppta efter några år. Fast jag hoppas då och då kunna hålla inspirerande föreläsningar.

Upplägget med en skolchef på halvtid innebär att avdelningscheferna kommer att få ta ett större ansvar. Till skolchefens hjälp ska också en ny tjänst inrättas, en ”dekan-sekreterare” som kommer att få en betydelsefull roll.

Mer administrativt stöd

Dessutom, anser Jan Gulliksen och Danica Kragic, behövs ett utökat administrativt stöd överlag för att ta tillvara skolans potential på bästa sätt. Att, som i dag, låta forskare och lärare vara sina egna administratörer, till exempel när det gäller reseräkningar, är resursslöseri.

– När vi säger att vi vill att folk ska göra mer, till exempel kommunicera mera utåt, handlar det ju om att vi vill att folk ska göra rätt saker. I dag gör många fel saker. Man har skurit och skurit i administrationen så att forskare sitter och gör saker som de inte är bra på, säger Jan Gulliksen.

– Och som de inte är utbildade för, inflikar Danica Kragic.

Mycket av de administrativa stöd- och underhållsrutiner som används på skolan är dessutom föråldrade påpekar Jan Gulliksen.

– Vi måste bli modernare, bättre på att använda den teknik vi lär ut. I dag har vi till exempel en ganska ålderdomlig syn på telefoni – alla har en telefon på sitt rum men många har bara privata mobiler.

Ett bättre, utökat och modernare, administrativt stöd skulle löna sig i längden hävdar Jan Gulliksen. Inte bara för att det finns mycket pengar att hämta i ökad effektivitet.

– Utan också i ökad trivsel och välbefinnande. Ett väldigt viktigt gemensamt mål vi har är att alla ska må bra, det ska vara roligt att gå till jobbet.


Text: Ursula Stigzelius