De ser miljöpåverkan från alla håll
Forskning som tittar på den totala miljöpåverkan från tjänster och produkter efterfrågas allt mer. Nu startar KTH:s miljöforskare ett nätverk för att öka styrkan inom så kallad livscykelanalys.
– Jag tror att nätverket både kan stötta enskilda forskare och föda fram nya idéer om hur livscykelperspektivet kan användas på KTH, säger Åsa Moberg på avdelningen för miljöstrategisk analys (Fms).
Livscykelanalys började växa sig stark i Sverige inom energiforskningen under 1990-talet. På KTH används metoden av ett flertal forskare och doktorander. Tanken med det nya nätverket är att samla ihop de krafter som finns spridda inom olika delar av KTH:s organisation.
– Om man inte är så många forskare på en institution som sysslar med den här frågan är det extra viktigt att kunna hitta ett sammanhang att verka i. Då kan nätverket fylla en viktig roll, säger Åsa Moberg.
I dagsläget har ett 30-tal forskare på KTH anmält intresse för nätverket. Tanken är att nätverket så småningom ska starta seminarieserier, utveckla doktorandkurser och fungera som en resursbank för de forskare som vill starta samarbeten över ämnesgränserna.
Åsa Moberg är övertygad om att nätverket kommer att generera nya forskningsidéer. Ett livscykelperspektiv kan användas inom många områden och tillämpas på ett brett spektra av forsningsresultat, allt från enskilda tekniska innovationer över till stora, breda samhällslösningar.
– Om forskningen på till exempel ICT-skolan utvecklar nya IT-lösningar skulle forskare med livscykel-kompetens bidra med att berätta om hur miljöpåverkan ser ut för produkten i fråga. På så sätt skulle KTH kunna presentera ett helhetsperspektiv som inte bara innehåller en teknisk lösning och dess ekonomiska konsekvenser utan även vilka miljöeffekter det handlar om i sammanhanget.
Grundtanken inom livscykelanalys är helhetsperspektivet ”från vaggan till graven”. Undersöker man till exempel en produkts miljöpåverkan sträcker sig det från att råvaran utvinns över tillverkning och användning av produkten fram till dess att den hamnar på avfallshögen. Däremellan ingår också en miljöanalys av alla transporter som är inblandade.
– Det är väldigt resurskrävande att göra livscykelanalys och inget man kan göra på varje produkt som tas fram. Men för att få en helhetbild av hur miljöpåverkan ser ut är det självklart att man måste ha det övergripande perspektivet som en livscykelanalys ger, säger Åsa Moberg.
Vid den första träffen med nätverket fanns forskare från följande avdelningar med: Miljöstrategisk analys, Industriell ekologi, System- och komponentdesign, Energi och klimatstudier, Energiprocesser, Trafik och logistik. Tre VinnEx center fanns också representerade: iPack, CESC och ECO2.
Nätverkets tillkomst är ett resultat av KTH:s nya satsning inom miljö och hållbarhet. Verksamheten finansieras delvis genom medel från KTH-S, KTH Sustainability.
För mer information om nätverket, kontakta Sofia Poulikidou
Text: Christer Gummeson