Till innehåll på sidan
Masterstudenterna Fredrik Ambrosson, Markus Selin, Astrid Hartman, Paula Johnsson och Linus Frej Linde tar ett kunskapsskutt med handledaren Vladimir Kutcherov, adjungerad professor vid KTH, efter sommarskolan i Moskva. (Foto: Håkan Lindgren)

De mötte en annan syn på hållbar energi

Publicerad 2015-09-22

I Ryssland talar man om hållbarhet och miljö på ett annat sätt än i Sverige. Det fick åtta masterstudenter från KTH erfara under en sommarskola i Moskva. En kort men intensiv vistelse som gav mersmak.

I augusti for åtta masterstudenter i Hållbar energiteknik till Gubkin Russian State University of Oil and Gas, Moskva för två veckors sommarskola.

– Det är viktigt med nya perspektiv oavsett vad man studerar. Vi har lite olika bakgrund inom energiteknik och vill öka andelen hållbara lösningar. Då måste man känna till utmaningarna och de finns inom fossila bränslen, säger Astrid Hartman.

Resan föregicks av en veckas inläsning på hemmaplan.

– Ryssland är en stor producent och exportör av fossila bränslen, därför blir det extra intressant att åka dit för att se hur de ser på framtiden, berättar kursaren Paula Johnsson.

Gruppen har varit hemma ungefär en månad men är fortfarande så samspelta att de fyller i varandras meningar. Sommarskolan gav dem inte bara nya kunskaper men även andra infallsvinklar på hållbarhet och fossila bränslen.  

– Vi mötte lärare med åsikter och uttalanden som går emot vad vi som miljöstudenter anser. I Sverige och på KTH talar vi om hållbarhet och miljö på ett annat sätt än i Ryssland. Och för oss var det väldigt värdefullt att höra hur annorlunda det kan vara, säger Astrid Hartman.

Svenska studenter ifrågasätter

Sommarskolan är ett initiativ av Vladimir Kutcherov, adjungerad professor, som även står bakom ett utbildningssamarbete mellan KTH och Gubkin där ryska studenter kan ta examen vid båda universiteten.

Vladimir Kutcherov, adjungerad professor.

– Inställningen till teknikutveckling inom fossila bränslen är en annan i Ryssland än på andra platser. Samtidigt är svenska studenter öppna för ny kunskap och för diskussioner. Ryska studenter tar lärarnas åsikter för sanning i större grad och ifrågasätter dem inte, säger han.

Diskussionerna gick också i vågor under vistelsen, berättar gruppen. Och det faktum att de bara var en handfull studenter bidrog till öppenheten.

– Det var en av de främsta fördelarna med sommarskolan. När vi är 150 personer under en lektion brukar inte jag ställa frågor. Men här tog vi alla chansen att diskutera mer, säger Linus Frej Linde.

Den första veckan fylldes av tekniska kunskaper i produktion av olja och gas, men även insikter om framtidens marknad, berättar studenterna. Bland annat fick de testa en simulering av en oljerigg. Den andra veckan var en teoretisk metodkurs som också är densamma som de läser på KTH och därför möjlig att tillgodoräkna sig.

– Sommarskola är perfekt! Du är bara borta i två veckor, så du hinner både jobba och ha sommarlov. Visserligen är det intensivt men du hinner samtidigt se mycket av den plats du är på, säger Linus Frej Linde.

Resan svetsade samman

Alla åtta har gjort längre utbyten tidigare i länder som Australien, Korea, Italien, Spanien, Chile och Singapore.

– Men när en grupp studenter från samma utbildning åker tillsammans ger det andra fördelar. Här var det lättare att se hur kunskaperna matchar utbildningen. Länken mellan KTH och Gubkin var också tydlig tack vare att Vladimir var närvarande. Och även om vi inte kände varandra innan så blev vi en sammansvetsad grupp under resan, säger Astrid Hartman.

Sommarskolan är ett sätt att bygga vidare på relation mellan de två lärosätena och kan komma att breddas till fler länder och universitet, berättar Vladimir Kutcherov.

– Vi har påbörjat diskussioner om att göra likande sommarskolor med universitet i Brasilien och Kina. Det vore fullt möjligt att bredda detta.

Han betonar också att andra skolor på KTH gärna får ta efter modellen.

– Du kan skriva: Vladimir delar gärna med sig av erfarenheterna, bara ring!

Text: Magnus Pahlén Trogen