Till innehåll på sidan
Peter Kolmskog och Ida Borgh.
Peter Kolmskog och Ida Borgh får KTH:s jämställdhetspris för sin undersökning om arbetsplatskulturen på institutionen Materialvetenskap. (Foto: Christer Gummeson)

De accepterar ingen diskriminering

Publicerad 2010-12-07

Materialvetenskap drar igång en informationsinsats för att främja jämställdheten. Bakgrunden är att flera av institutionens kvinnliga medarbetare känner sig diskriminerade. De upplever inte att de får samma stöd och har likadana arbetsvillkor som sina manliga kollegor, enligt en enkätundersökning.

– Diskriminering på vår institution är helt oacceptabel. Detta måste vi ta tag i på en gång, säger institutionens prefekt, Pär Jönsson.

Enkäten visade visserligen att en klar majoritet av de anställda trivs på Materielvetenskap och tycker att det är en bra arbetsplats. Men bilden solkas av att flera kvinnor upplever att de är diskriminerade.

– Det är viktigt att poängtera att folk trivs överlag. Men det känns inte roligt att tvingas konstatera att kvinnor känner sig diskriminerade. De upplever inte att de har samma arbetsvillkor. Det kan gälla till exempel stöd från handledare eller från chefer, säger Ida Borgh som genomfört undersökningen tillsammans med Peter Kolmskog, båda är doktorander vid Materialvetenskap.

Enkäten gick ut till alla anställda på institutionen, cirka 110 personer. Ungefär hälften av dem svarade - totalt 51 män och 16 kvinnor. Ungefär 40 procent av kvinnorna tycker inte att män och kvinnor har samma arbetsvillkor, cirka 25 procent anser att de blivit åsidosatta på grund av kön och 20 procent av dem upplever att de blivit diskriminerade.

– Jag blev förvånad när jag fick reda på resultatet. Det här är inga signaler som nått mig tidigare. Jag trodde inte att vi hade sådana här problem. Detta visar att vi måste vara ännu mer på tå i jämställdhetsarbetet, säger Pär Jönsson.

Räknat i absoluta tal är det få personer i enkäten som svarar att de blivit diskriminerade. Men även om det bara är enstaka personer som upplever detta är det en allvarlig och oacceptabel situation, understryker Pär Jönsson.

– Jag tror inte att vi har en unikt dålig situation på Materialvetenskap. Men det är viktigt att lyfta frågan om jämställdhet och våga prata om den. Jag är tacksam för Idas och Peters insatser och att vi nu tillsammans försöker göra något åt situationen i stället för att tysta ner den. Det vore också intressant att se hur jämställdheten ser ut på andra institutioner på KTH, säger han.

Broschyr om genusfrågor

Som en omedelbar åtgärd kommer hans institution att förbättra informationsarbetet kring diskriminering. Ett nytt avsnitt om genusfrågor har lagts in i broschyren som de nyanställda får. Broschyren kommer dessutom att delas ut till samtliga anställda vid ett möte i början av januari.

Men informationsarbete kan vara svårt, enligt Pär Jönson. När han samlade personalen för att berätta om enkätens resultat tillsammans med doktoranderna var det många som inte kom. Det är den normala bilden på grund av resor, undervisning och liknande, menar han.

– Det är ofta svårt att samla personalen. Våra forskare har många externa samarbeten och befinner sig ofta utanför KTH:s väggar. Den här gången var det dessvärre många chefer som inte kunde komma.

I arbetet för en bättre jämställdhet planerar Pär Jönsson att upprepa genusundersökningen om en tid för att se om det skett några positiva förändringar.

Ida Borgh hoppas även att de ansvariga på ITM-skolan tar undersökningsresultatet på allvar och inleder ett förändringsarbete. Det här får inte bli en rapport som läggs åt sidan för att samla damm, säger hon.

– Vad vi kan göra är att pusha på de som har personalansvar. De äger frågan nu, vi har inget mandat att gå vidare. Vi hoppas kunna träffa skolans ledning så snart som möjligt, säger hon.

Tillsammans med Peter Kolmskog forskar hon inom centret Hero-m, som finansieras av Vinnova. Undersökningen har stöd från centret och görs inom det så kallade Harriet-projektet som drivs av forskningsgruppen Fosfor på KTH.

Doktoranderna vill inte hänga ut sin institution som en syndabock för ojämlikhet. Det finns antagligen liknande kulturer även på andra institutioner, både inom och utanför KTH. Men för att det ska kunna ske en förändring, måste fakta om ojämställdheten upp till ytan, menar de.

– Det pratas mycket om att främja jämställdheten inom akademin. Men det är inte så vanligt med undersökningar om hur den akademiska miljön faktiskt ser ut på det här området. Därför är vårt underlag viktigt, säger Peter Kolmskog.

Påverkat egna arbetsklimatet

Arbetet med undersökningen har redan lett till förändringar i arbetsklimatet på deras egen avdelning, Metallografi. Stämningen har förbättrats och det har blivit mer diskussioner om mjuka frågor, säger Ida Borgh.

– Det är inte bara forskning i fokus i vårt korridorsnack längre. Och det verkar som om folk mer och mer vågar säga till när någon kläcker ur sig en groda. Vi har fått en helt ny plattform att utgå ifrån när det gäller mjuka frågor.

Ida och Peter har även startat en läsecirkel. Varje månad samlar de sex teknologer från studentsektionen för att diskutera genusfrågor. Utgångspunkten är litteratur från forskningsgruppen Fosfor som speglar frågor kring organisation och kön.

– Det är ju studenterna som ska föra KTH framåt. Deras synsätt kommer att forma framtidens värderingar inom akademin och näringslivet. Om vi kan få dem att reflektera över jämställdheten har vi bidragit med något väsentligt, säger Peter Kolmskog.

Andelen kvinnor på Materialvetenskap är i dag 17 procent. Det finns ingen kvinnlig professor på institutionen:

– Men vi har flera kvinnliga lektorer. Så kom igen om några år, då kommer flera av dem att ha avancerat till professorsnivå, säger Pär Jönsson.

Men det är alltså en liten grupp som omfattas av enkäten och Ida och Peter är medvetna om att undersökningsmaterialet inte har samma statistiska säkerhet som större undersökningar med högre svarsfrekvens. Det är riskabelt att dra slutsatser om hur det ser ut utanför svarandegruppen.

– Jo, visst är det så. Men undersökningen visar tydligt hur bilden ser ut hos de som svarat och det är tillräckligt allvarligt. Ur mitt perspektiv skulle det räcka att en person upplever diskriminering för att man ska reagera och vidta åtgärder, säger Peter Kolmskog.

För sitt arbete med undersökningen belönas Ida Borgh och Peter Kolmskog med KTH:s jämställdhetspris 2010. Det glädjer både Pär Jönsson och doktoranderna själva:

– Kul att se att detta uppskattas. Det här kan ju vara ett sätt för KTH att sprida medvetenheten om frågorna. Hoppas det blir en katalysator för ett aktivare jämställdhetsarbete, säger Peter Kolmskog.

Text: Christer Gummeson