Connie koordinerar EU:s klimatfrågor
Vägen till ett koldioxidsnålt samhälle går både via bättre utnyttjande av känd teknik och nya lösningar, menar EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard. Hon besökte KTH för att diskutera klimatfrågor i förra veckan.
– Vi behöver en bredare debatt om klimatförändringarna och nya lösningar, så många goda idéer som möjligt, säger Connie Hedegaard, som representerar EU vid de internationella klimatförhandlingarna.
Hon var huvudpersonen på seminariet ”Kaffe och kommissionär”. Det är ett initiativ som EU-kommissionen i Sverige tagit för att sprida kunskap och främja dialogen mellan medborgare och beslutsfattare. Mötet på KTH hade temat ”EU:s väg mot ett koldioxidsnålt samhälle 2050 – utmaningar och möjligheter”.
För att nå det högt uppställda målet krävs att man arbetar sektorövergripande, underströk Connie Hedegaard flera gånger. Det räcker inte med åtgärder inom energisektorn, även områden som transporter, ekonomi, jordbruk och byggnader måste inkludera klimatperspektivet i sina strategier, menar hon.
– EU har till exempel antagit en ny tillväxtstrategi där ett av de fem huvudmålen handlar om klimat, säger Connie Hedegaard.
Målen till år 2020
Sedan tidigare finns målet att EU-ländernas totala utsläpp av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till år 2020. Samma siffra gäller andelen förnybar energi samt ökning av energieffektiviteten. Det är en viktig hållplats i EU:s färdplan för att till 2050 kunna sänka utsläppen av växthusgaser med minst 80 procent (jämfört med 1990 års nivåer) - utan att sänka konkurrenskraften.
För första gången finns även milstolpar för år 2030 och 2040 med i planen, berättar Connie Hedegaard. EU ligger bra till för att nå målen till 2020 vad gäller koldioxidutsläpp och förnybar energi, trots att endast 9 procent energieffektivisering har uppnåtts hittills, säger hon.
– Det innebär att om medlemstaterna verkligen gör de energieffektiviseringar de har lovat att göra kan utsläppen minskas 25 procent till 2020, säger Connie Hedegaard.
Till exempel står byggnader för hela 40 procent av energianvändningen i Europa. Här finns en stor effektiviseringspotential och åtgärderna kan samtidigt skapa många nya arbetstillfällen, konstaterar hon.
KTH framstående på energi
Eftersom klimatfrågan är nära kopplad till energiforskning var forskare, lärare och studenter inom KTH:s strategiska energiplattform inbjudna till mötet.
Två lovande och miljövänliga KTH-innovationer presenterades kort. Robert Lyngman berättade om SolarCools soldrivna kylskåp och Rolf Ljunggren från Cortus AB redogjorde för en ny teknik för att göra gas av biomassa.
KTH är starka på energiområdet. Totalt arbetar cirka 250 doktorander och 300 seniora forskare med energi- och miljörelaterade frågor på KTH, berättar rektor Peter Gudmundson.
– Det är rätt imponerande. Teknisk utveckling spelar en avgörande roll för att kunna klara EU:s ambitiösa klimatmål och KTH vill ta en stor roll i det här utvecklingsarbetet, säger han.
Peter Gudmundson lyfte fram två stora satsningar där KTH har en huvudroll. Den ena är utvecklingen av smarta elnät och energilagring inom det europeiska kunskapscentret för hållbar energi, KIC InnoEnergy. Den andra är Stand up for Energy – en allians för utveckling av hållbara energilösningar tillsammans med Uppsala universitet, SLU och Luleå Tekniska högskola.
Kostnadseffektiva och lokala åtgärder
Connie Hedegaard, tidigare klimat- och energiminister i danska regeringen, svarar rappt och engagerat på publikens frågor. Någon är förvånad över att kommissionen bygger färdplanen enbart på kända teknologier.
– Analysen visar att vi kan klara målen med redan kända tekniker. Men vi kommer självklart även att behöva nya lösningar. En del exempel på ny teknik finns med, som koldioxidlagring och elbilar.
Om EU:s insatser för att sänka utsläppen av växthusgaser ska vara kostnadseffektiva, vilket är en förutsättning för att nå målen, måste investeringarna framförallt ske lokalt här i Europa, menar Connie Hedegaard.
Hon får en fråga om EU:s restriktioner av de så kallade CDM-projekten (Clean Development Mechanism) i utvecklingsländerna.
– I dag sker de flesta av CDM-projekten i de fem största utvecklingsländerna, bland annat i Kina. Från 2013 kommer vi i stället att fokusera dessa projekt till de minst utvecklade länderna, säger Connie Hedegaard.
Innan hon lämnar KTH får hon ett exemplar av energispelet Carbonopoly av studenten och spelutvecklaren Patrik Larsson.
Text: Susanne Rosén
Lyssna på en intervju i Sveriges Radio där Connie Hedegaard pratar om kärnkraft
Lyssna på Connie Hedegaards syn på klimatfrågor på EU-kommissionens webbplats