Civilingenjör värnas i nya program

Inriktningar blir masterprogram hösten 2010

Publicerad 2009-04-27

Hösten 2010 försvinner de nuvarande inriktningarna på civilingenjörsprogrammet och ersätts med masterprogram. Masterprogrammen ska bli färre och bredare än inriktningarna men ändå erbjuda högkvalitativa och tydligt yrkesinriktade utbildningar. För varumärket civilingenjör ska värnas.

Sigbritt Karlsson
Sigbritt Karlsson

Principbeslutet om att ändra strukturen på civilingenjörs- och arkitektutbildningarna togs redan förra våren. För att anpassa KTHs utbildningar till Bolognaprocessen organiseras de femåriga utbildningarna enligt internationellt mönster i en tvåstegsraket – först en treårig kandidatutbildning och sedan ett tvåårigt masterprogram. Nu i vår gäller det att klara ut vilka masterprogram som behövs.

– Vi måste ju se till att de inriktningar som skolorna vill ha matchas av något masterprogram, förklarar prodekanus Sigbritt Karlsson som har det övergripande ansvaret för strukturförändringen.

Ambitionen är också att hitta en struktur som gör det tydligare än i dag för den som börjar på ett civilingenjörsprogram om vilka specialiseringar som respektive program erbjuder. För civilingenjörsbegreppet ska finnas kvar påpekar Sigbritt Karlsson.

– Utanför den svenska marknaden är det få som har riktigt klart för sig vad en civilingenjör är. Men för Sveriges del och för svensk industri är begreppet civilingenjör fortfarande viktigt. Och i våra regleringsbrev betonas yrkesutbildningarna starkt.

Storkollegium gav mersmak

Även Rolf Sandström, ordförande i fakultetskollegiet poängterar vikten av att behålla varumärket civilingenjör.

– Det är vårt främsta försäljningsargument, det vore olyckligt om man tonar ner det.
Fakultetskollegiet bjöd för en tid sedan in alla KTH:s 700 lärare till ett gemensamt möte om förändringen av utbildningen. Över 100 lärare kom och Rolf Sandström betecknar mötet som mycket framgångsrikt.

– Det var första gången vi anordnade ett sådant här ”storkollegium” men det gav verkligen mersmak. Det blev väldigt bra och konkreta diskussioner. Många intressanta förslag kom fram i de arbetsgrupper som man formade. Lärarna är ju väl medvetna om att det behövs förändringar, även om en del har farhågor för att den specialisering som varit så viktig för industrin ska försvinna.

På sikt bedömer Rolf Sandström att omstruktureringen kommer att innebära ett effektivare utbildningssystem med färre överlappningar och mer resurser per program. Men det är ännu för tidigt att överblicka vilka förändringar det kommer att innebära för lärarna menar han.
Sigbritt Karlsson pekar på att lärarna i framtiden kommer att ha blandade mastergrupper med både internationella masterstudenter och studenter på de femåriga programmen.

– Att nå fram till alla studenter, oavsett kulturell och akademisk bakgrund, blir kanske den allra största utmaningen för lärarna, säger Sigbritt Karlsson.

Nya master tillkommer

Hur den slutliga strukturen ska se ut är ännu inte riktigt klart. Förutom inriktningarna kommer även en del av de cirka 50 masterprogram som redan finns på KTH att läggas ner. Andra förändras för att bättre klara av sin nya uppgift som mottagare av både internationella masterstudenter och studenter på civilingenjörs- och arkitektprogrammen. Och några helt nya masterprogram tillkommer också.

I nuläget finns det ansökningar från skolorna som innebär att KTH får 53 masterprogram. Det är lite för många tycker Sigbritt Karlsson.

– En del program är fortfarande ganska smala så vi kommer att föra en diskussion med skolorna om de kan gruppera om några program, förklarar hon.

En annan knäckfråga som utreds är hur anpassningsprocessen till masterprogrammen ska utformas för studenterna på de femåriga programmen.

I juni i år ska KTHs styrelse ta det formella beslutet om vilka masterprogram som ska inrättas. För några program kommer dock beslutet att dröja till efter sommaren.


Text: Ursula Stigzelius