Christina synar utsläpp av läkemedel

Publicerad 2009-03-11

Hallå där, Christina Rudén, ledare för forskningsprogrammet MistraPharma (ABE-skolan), som forskar om läkemedelsrester i vattenmiljön och snart ger ut en populärvetenskaplig bok i ämnet.

Christina Rudén


Hur allvarliga är utsläppen av läkemedelsrester?

– Det är egentligen det som är den stora frågan. Hittills är det vetenskapligt bevisat att två läkemedelssubstanser har en negativ påverkan på djur i miljön.
– Den ena är östrogen från p-piller som orsakar att fiskar byter kön och blir infertila. Den andra är diclofenac som är en vanlig substans i antiinflammatorisk och smärtstillande medicin och har orsakat massdöd på gamar i Indien. Anledningen är att de ätit kött från självdöda kor som behandlats med medicinen.


Det låter visserligen allvarligt, men är det ett stort problem?

– Det största problemet är okunskapen – att vi inte vet särskilt mycket om hur läkemedelsrester påverkar djur och natur. Så frågan är om östrogen är toppen på isberget eller om det är själva isberget. I Sverige finns det totalt 1200 läkemedelssubstanser, och det är inte osannolikt att det finns flera av dessa som påverkar vattenlevande organismer på ett negativt sätt.


Troligen finns det fler exempel på skadliga substanser som vi ännu inte känner till, alltså?

– Ja, jag skulle bli förvånad om vi skulle komma fram till att det inte är någon mer substans som kan skada vattenlevande organismer. Läkemedel används i stora volymer. Det förskrivs mycket mediciner i Sverige i dag och trenden är ökande. Utsläppen sker vid våra toalettbesök och går alltså via avloppssystemet ut i sjöar och vattendrag.
– Det speciella är att dessa substanser både är tillräckligt stabila för att passera ett reningsverk och att de samtidigt är designade för att påverka biologiska processer, för att just kunna fungera som läkemedel. Därmed kan de också påverka biologin i andra organismer än människan när de kommer ut i naturen.


Så vad gör ni inom MistraPharma-programmet?

– Vi identifierar läkemedel som vi tror är problematiska och testar deras giftighet. Först gör vi teoretiska beräkningar av hur mycket läkemedel som förväntas komma ut i sjöar och vattendrag, sedan prövar vi i experiment om grodor, fiskar, kräftdjur och alger är känsliga för substanserna och på vilket sätt de påverkas av dem.
– Forskare inom programmet har i laboratorieförsök visat att grodor är lika känsliga för p-pilleröstrogen som fiskar vilket kan vara en del i förklaringen varför grodpopulationer minskar på många ställen.


Hur ser forskningen ut på läkemedelsrester i miljön i andra länder?

– Två större EU-projekt har genomförts och avslutats men Sverige nämns ofta som ett gott exempel inom området.
– MistraPharma är världens hittills största forskningsinitiativ på detta område. Vi har ett stort nätverk inom projektet där vi samarbetar med läkemedelsindustrin, myndigheter och sjukvården, vilket bidrar till att vi kan arbeta progressivt på området. Ett exempel är att vi har ett unikt svenskt informationssystem för att klassificera läkemedel utifrån deras miljöpåverkan. Ett system som flera andra länder nu tittar på


Vad hoppas ni att skriften ”En frisk framtid – Läkemedel i ett hållbart samhälle” som snart släpps kan bidra till?

– Boken är en populärvetenskaplig presentation av problemområdet. Den ges ut i samarbete med Apoteket och Stockholms läns landsting och det är meningen att boken ska få en bred spridning till både allmänheten och personer verksamma i branschen. Den ges ut både på engelska och svenska och kommer att distribueras gratis via Apoteket.


Christer Gummeson

Läs mer om MistraPharma