Till innehåll på sidan
Närmaste chefen upplevs som den viktigaste informationskanalen av KTH:s medarbetare, som i genomsnitt spenderar sex timmar i veckan på möten, enligt en undersökning. (Illustration: Ida Björs)

Chefen bättre informationskanal än nätet

Publicerad 2015-06-24

KTH:s medarbetare tycker att de får den information de behöver för sitt dagliga arbete och nås av viktig information tillräckligt snabbt. Viktigaste informationskanalen är den närmaste chefen tätt följd av kollegorna. Mindre nöjda är medarbetarna med sökbarheten, intranätet och KTH:s webbsidor.

Genom en webbenkät har 1885 KTH-medarbetare berättat hur de värderar KTH:s interna kommunikation. Till exempel vilka informationskanaler som fungerar bäst, hur samtalsklimatet är och hur välinformerade de känner sig om den egna enhetens respektive KTH:s verksamhet och mål.

Resultatet redovisas i en rapport där KTH-svaren också jämförs med benchmarksiffror från olika privata och offentliga organisationer.

I rapporten framhålls bland annat kommunikationsmiljön som en styrka på KTH. En majoritet av de KTH-medarbetare som svarat på enkäten tycker att samtalstonen är god på deras enhet eller avdelning.

Den kollegiala kommunikationen fungerar också ganska väl – de flesta är generösa med att dela med sig av idéer. Och merparten av de svarande upplever sällan problem med ryktesspridning.

En styrka är också inställningen till arbetet, den typiska KTH-medarbetaren är mycket engagerad och rekommenderar gärna KTH till andra.

”Viktigt för fungerande organisation”

Den närmaste chefen betraktas som den viktigaste informationskanalen, även om ”nöjdheten” med chefens information inte är fullständig. Närmaste chefen får även i övrigt ganska gott betyg, flertalet tycker att han eller hon är bra på att lyssna och är en god ambassadör för enheten/avdelningen.

Något sämre står det till med förmågan att hantera och lösa konflikter. Men på den punkten får chefer utanför universitetsvärlden endast obetydligt bättre omdömen.

Kollegorna ses som näst viktigaste informationskanal. Även e-post och intranät tillmäts stor betydelse. Men när det gäller intranätet verkar många tycka att det inte håller måttet. Det är vare sig så lätt att använda eller så aktuellt som medarbetarna anser att det borde vara.

Anders Lundgren, förvaltningschef.

Kartläggningen av medarbetarnas uppfattning om internkommunikationen har gjorts som en del av Dialogprojektet. Bakgrunden till det projektet är synpunkter som kom fram i AAE (Administration Assessment Exercise), den utvärdering av administrationen som gjordes 2014.

– Internkommunikationen är bland det viktigaste som finns för en väl fungerande organisation och sedan två år tillbaka jobbar vi intensivt med att förbättra den, förklarar förvaltningschefen Anders Lundgren som leder Dialogprojektet.

Lägre värden än företag

I benchmarkundersökningen som gjorts av Nordisk Kommunikation jämförs KTH-siffrorna, i indexform, med siffror som bygger på svar från drygt 20000 medarbetare på 20 olika organisationer inom privat och offentlig sektor.

KTH:s resultat jämförs även med benchmarkvärden specifikt från universitet och högskolor och i den jämförelsen verkar KTH:s internkommunikation stå sig relativt bra. Jämfört med företag och organisationer utanför universitetsvärlden däremot får KTH både i ett genomsnittsindex och på de flesta delområden, men inte alla, lägre värden.

Den främsta orsaken till det tror Anders Lundgren är att KTH till skillnad från ett privat företag eller de flesta myndigheter och offentliga organisationer inte har en sammanhängande produktion.

– Vi har ju ingen naturlig kedja från ax till limpa som exempelvis ett företag som tillverkar lastbilar eller en myndighet med ett avgränsat arbetsområde.

Text: Ursula Stigzelius

Webbenkäten på KTH genomfördes under november och december 2014. Svarsfrekvensen, 46 procent, är något lägre än genomsnittet på andra organisationer.